Klimatarbetet är i rullning – nu behövs ambitionen från beslutsfattarna
Viktiga aktörer är med på tåget i seriös laganda när vi tillsammans tar upp konkreta åtgärder för att minska utsläppen och öka kolinlagringen i Kristianstads kommun. Men vi från den lokala Naturskyddsföreningen ser en viss osäkerhet hos beslutsfattarna om att följa med på tåget.
Det är inte många som vet det, men den 8 december 2022 skrev kommunen under ett klimatkontrakt. Kontraktet är mellan Kristianstads kommuns politiska ledning, sju svenska myndigheter och det strategiska innovationsprogrammet Viable Cities. Vi i den lokala Naturskyddsföreningen är med i projektet som kallas Klimatneutrala Kristianstad 2030. Målgrupper för projektet är beslutsfattare, medborgare, lokalt näringsliv och civilsamhället.
Kontraktet utlovar ömsesidiga och långsiktiga åtaganden inom hållbar stadsutveckling och rättvis klimatomställning. Varje år skall kontraktet uppdateras och förnyas. Klimatkontraktet ingår i ett åtagande som sträcker sig fram till 2030. Kommunens siffersatta klimatmål i kontraktet innefattar till exempel minskning av konsumtionsbaserade utsläpp, mål för mer förnybar el, minskad elkonsumtion och minskade biltransporter samt årtal för när kommunen ska vara fossilbränslefri. För kommunens egen organisation finns också siffersatta mål kopplade till energieffektivitet och fossila drivmedel.
Vi är glada över det arbete som pågår inom projektet. Dock är det med oro vi ser att det helt saknas siffersatta mål för jordbruket. I kontraktet nämns bara att man under 2023 kommer att undersöka potentialen för ökad kolinlagring och återvätning av utdikade mulljordar.
”Vill vi kunna se våra barn i ögonen och känna oss stolta som jordbrukskommun, så krävs det en stor omställning nu.”
I Kristianstad kommun står sektorerna transporter respektive jordbruk för två tredjedelar av de så kallade territoriella utsläppen av klimatgaser – de två bidrar ungefär lika mycket. Då är utsläpp utomlands från import av djurfoder och mineralgödsel inte inräknat och heller inte utsläpp från åker- och betesmark på utdikad mulljord. Om dessa räknas in är jordbrukets klimatpåverkan i kommunen betydligt större än transportsektorns. Över tid har jordbrukssektorns utsläpp stagnerat sedan 2015 och endast minskat marginellt sedan 1990.
Vi människor har ett val att göra. Våra åkrar kommer att utsättas för klimatförändringar om vi inte agerar nu. Extremväder kommer att hota vår livsmedelsproduktion. Vill vi kunna se våra barn i ögonen och känna oss stolta som jordbrukskommun, så krävs det en stor omställning nu. Tyvärr är de tider förbi där en mjuk övergång var en möjlighet. Miljörörelsen har tryckt på i decennier. Nu säger FN tydligt att det är akut.
Så kära politiker: Vi kommer inte att klara klimatneutralitet till 2030 om inte även jordbrukssektorn ställer om. Vi kräver att det senast i slutet av 2023 ska finnas en plan och siffersatta mål för hur kommunens jordbruk kan minska sina utsläpp och samtidigt öka kolinlagringen.
Vi vet att det är svårt, men det är nödvändigt. Hela livsmedelskedjan behöver nu stödet från er politiker. Ni måste visa vägen och sätta tydliga mål.
Rune Stenholm Jakobsen, ordförande i Naturskyddsföreningen i Kristianstad och Bromölla
Välkommen att kommentera
Välkommen att kommentera! Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kristianstadsbladet och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.