Kommunerna har inte koll

Just nu sitter tiotusentals elever och skriver sina nationella prov runt om i landet. Proven ska sedan rättas och administreras och vara ett kompletterande underlag för att bedöma elevernas kunskaper och sätta betyg. Vi från Lärarnas Riksförbund tycker att det är bra med nationella prov. Det är ett viktigt redskap. Men det är en tidskrävande extra arbetsuppgift som lärare måste få in i sitt redan pressade schema.

Nio av tio lärare säger att de nationella proven är bra prov och att de har stor nytta eller bra stöd av dem i sitt arbete, och 80 procent av lärarna tycker att proven håller en rimlig eller lagom svårighetsgrad. Det visar Skolverkets undersökning som presenterades i veckan. Men problemet är att lärare i regel inte får någon extra tid att rätta proven och det sker i bland utan extra ersättning, på kvällar och på helger.

Därför är det mäkta upprörande när det för ett tag sedan blev känt att det finns ett särskilt statsbidrag som är avsatt till att ta hand om administrationen kring nationella prov. Ett statsbidrag som kommit in till kommunens kassa, men som aldrig kommit lärare och elever till del. Det verkar vara pengar som fastnat hos kommunen och/eller används till något annat.

Om statsbidraget användes som det är tänkt skulle det spara mycket kraft ute på skolorna. Det är sannerligen inte för mycket begärt att resurserna avsatta för nationella prov också ska gå till nationella prov. Man kan till exempel använda de extra resurserna för att anställa vikarier under provperioderna och på så vis ge lärare mer tid för eleverna.

Det är under all kritik att kommunerna inte verkar ha koll på detta.

Regeringen har nyligen annonserat att man tänker införa central rättning av nationella prov. Detta välkomnar vi. Men fram till dess att det införs behövs en lösning. Vi lärare går på knäna här och nu.

Man kan fråga sig vad som händer om ingen kollar kommunerna? I synnerhet när det gäller hur statens statsbidrag för skolan används. De används ofta felaktigt har det visat sig efter att Lärarnas Riksförbund lyft frågan om var pengarna för genomförande av nationella prov tar vägen.

Likaså handlar det om att öka likvärdigheten genom central rättning av nationella prov och stärkt kunskapsfokus genom läskontrollen i årskurs ett. Lärarnas Riksförbund är positivt till att staten tar ett ökat ansvar för lärarnas arbetssituation och för de fallande kunskapsresultaten.

Problemet med styrningen av resurser till nationella prov ringar in en av skolans största utmaningar. Det faktum att kommunerna idag har huvudansvaret för skolan.

Det vore mer logiskt och effektivt att staten tar huvudansvaret för skolan istället för att hela tiden komma med nya förslag som vittnar om att styrningen inte fungerar. Det är svårt för staten att överblicka konsekvenserna av de egna reformerna när det är upp till 290 kommuner att stå för genomförandet.

Låt staten ta över ansvaret!