Krävs helt nya tankar för att skydda vårt kulturarv

Syftet är att radera folkminnet och skriva nya historieböcker. Vi kan inte blunda för att det även skulle kunna hända här. Den moderatledda regeringens beslut om inrättandet av ett råd för skydd av kulturarv kommer att skapa goda förutsättningar för en effektiv beredskapsplanering av våra värdefulla kulturhistoriska samlingar, kulturfastigheter och miljöer.

Rådet utgörs bland annat av de centrala museimyndigheterna, stiftelsemuseerna, de regionala museerna och Svenska kyrkan. Genom ett flertal satsningar sätter regeringen nu nytt ljus på kulturarvets roll i vårt demokratiska samhälle. Riksantikvarieämbetet har fått ett särskilt uppdrag att leda samtliga museers arbete med digitalisering och digitisering. Totalt avsätts 20 miljoner kronor per år för en digitaliseringssatsning på bland annat statliga museisamlingar samt 20 miljoner kronor per år till Riksarkivet. Utifrån ett beredskapsperspektiv är digitaliseringen av kulturarvet en kulturell livförsäkring, för generationer framåt.

Ett annat skäl till att investera i kulturarvet är klimatförändringarna, vilka ställer nya krav på förvaring. Det är något vi under kraftiga regnperioder blivit påminda om. Enligt Riksantikvarieämbetets undersökning 2023 synliggörs klimatförändringarnas utmaningar när det kommer till att skydda och bevara viktiga kulturföremål. De vanligaste skadeorsakerna är vattenskador, följt av angrepp av skadedjur. Dessutom vet vi att många kommuner idag använder skyddsrum som förråd. Skyddsrum som i händelse av krig ska vara redo att användas inom 72 timmar, varför de inte samtidigt kan vara förvaringsplats för museernas föremål. Vi behöver därför se över hur vi förvarar kulturarvet.

Vi behöver också våga ställa oss frågan om vad som behöver bevaras i offentlig regi. Hellre än att ha tusentals stenyxor staplade i en låda på ett museum, kanske de ska få befinna sig i folks hem, där familj och vänner kan titta på dem. Skåp och tavlor skapades inte heller för att stå inställda, tätt sammantryckta i förråd. Även de skulle många gånger glädja fler om de fick befinna sig utanför museerna.

Moderaterna ser att beredskapsarbete för kulturarv är en viktig fråga som fortsatt kommer prioriteras. Men vi tror på att alla medborgare ska ges möjlighet att både bevara och söka kulturarvet.

När det gäller det senare, tittar vi nyfiket på Danmark, där metalletning är tillåten på åkrar. Detta för att hindra plogar från att förstöra det, när de gräver någon centimeter djupare för varje år och till slut träffar även det som är väl nedgrävt. Med en app meddelas de danska länsmuseerna, med exakt angivande av koordinater, när något hittats och skickats som en bild från en metalletare. I Sverige är det i dagsläget förbjudet att, utan tillstånd från Länsstyrelsen, söka efter kulturarvet. Resultatet är tyvärr ofta att föremålen hemlighålls, eftersom de ju hittats på illegal väg.

Att hitta en väg till att tillåta alla att delta i sökandet av kulturarvet, samtidigt som stölder och plundring förhindras, är en viktig uppgift. Det finns alltså flera orsaker till att regeringen i ett tufft ekonomiskt läge avsätter extra medel till det gemensamma kulturarvet, i en tid som annars präglas av åtstramning.

Digitalisering, skydd vid krig och kris, bättre användande av AI samt önskan att ge allmänheten nya möjligheter att ta del av vårt kulturarv är viktigt arbete som just nu pågår. Ytterst handlar det om att skydda, bevara och tillgängliggöra det som har format vår nationella identitet – vårt folkminne och våra historieböcker.

Peter Ollén och Lars Johnsson, riksdagsledamöter (M) från Malmö respektive Hästveda

(Digitisering är när man bara läser in något digitalt, till exempel scannar till en pdf. Vid digitalisering gör man något med det – till exempel förvandlar det till läsbar text eller tillför taggning som gör en bild sökbar.)