Kristianstad slösar minst 272 miljoner om året
Men precis som för alla andra är krisen ett tillfälle att se över vilka kostnader kommunen har och vad man bör prioritera. Likt i de flesta hushåll finns det pengar att spara i kommunerna. Onödiga kostnader som helt kan tas bort, men också verksamhet som kan bedrivas effektivare.
Skattebetalarnas förening har granskat Sveriges alla 290 kommuner som är ansvariga för allt från förskola till äldreomsorg. Här används mer än var fjärde skattekrona. Tyvärr är inte varje krona välinvesterade pengar.
Fullständig rapport finns tillgänglig hos Skattebetalarnas förenings hemsida.
Resultaten och vad man får för skattekronorna skiljer sig åt.
Kommunerna bedriver verksamheterna på väldigt olika sätt. Vissa gör det bättre än andra. Ändå är kommunerna dåliga på att lära av varandra. Genom att jämföra sig skulle man kunna få bättre kvalitet på sin verksamhet – eller kunna leverera samma verksamhet till en lägre kostnad. Många kommuner är effektiva på ett eller ett par områden, men nästan alla behöver bli bättre.
272 295 000 kronor skulle Kristianstads kommun kunna spara om man hade samma kostnader för förskola, grundskola, gymnasium och äldreomsorg som med jämförbara kommuner. Effektiviseringspotentialen är 9,6 procent. Detta motsvarar hela 6,4 procent av de totala skatteinkomsterna i kommunen 2022.
”Potentialen är stor till förbättrad effektivitet i kommunala verksamheten men det förutsätter probleminsikt.”
Dessutom är slöseriet omfattande på andra områden och administrationen samt sådant som ligger långt från kommunernas kärnverksamhet och i ineffektiva kommunalt ägda bolag. Mörkertalet är stort och analyserna frånvarande. Boksluten saknar effektivitetsmått och analyser av relevanta jämförelser över tid och med andra jämförbara kommuner. En helt ny dimension behöver skapas.
Det är alltså en oförklarlig kostnad skattebetalarna i kommunen tvingas betala utan att få något mer för, detta när man tagit hänsyn till både kvalitet och strukturella faktorer, så som demografi och geografi.
Ett slöseri som finns för att man inte jämför med och lär av andra. Det handlar om stora summor som skulle räcka till betydande resurser för verksamheter som kan behöva dem, eller möjliggöra sänkt skatt för medborgarna.
Ansvaret för slöseriet vilar på de ledande kommunpolitikerna. Vad säger Kristianstads politiker – styret och oppositionen? Vad kan/ska göras bättre? Vilka handlingsplaner/målsättningar finns?
Det bör noteras att ökad effektivitet naturligtvis inte är nedskärning utan istället resultat av bättre ledning, planering och kontroll som möjliggör nya initiativ och satsningar utan att öka skattebördan. Potentialen är stor till förbättrad effektivitet i kommunala verksamheten men det förutsätter probleminsikt.
Göran Samuelsson, Kristianstad
