Lagändring för inlösen av bostäder kan inte vänta
Det har dragit ut på tiden i fem år att ändra expropriationslagen. Men fortfarande finns inga tecken på att ändringen skulle vara på väg. Det är därför hög tid att regeringen ser till att ändra lagen.
Finansdepartementet tar just nu in synpunkter på en promemoria från Skatteverket. I denna föreslås att statliga myndigheter, kommuner och andra offentliga organ ska bli skyldiga att lämna kontrolluppgift om ersättningar, när fastigheter tagits i anspråk för allmänna ändamål.
Fastighetsägare som blir av med en del av sin fastighet för att det till exempel ska dras fram en väg, uppfattar ibland ersättningen som ett slags skadestånd. Berörda fastighetsägare får idag inte någon kontrolluppgift. Tanken är att genom att kontrolluppgift erhålls i sådana situationer, ska fler förstå att ersättningen är skattepliktig.
Villaägarna har inget att erinra mot förslaget, som inte innebär någon förändring av skattelagstiftningen, förutom kontrolluppgiftsskyldigheten.
Det är dock märkligt att regeringen kommer med ett förslag rörande kontrolluppgiftsskyldighet vid intrång som är tänkt att tillämpas på ersättningar som betalas ut år 2021, samtidigt som inga åtgärder har vidtagits på fem år rörande Justitiedepartementets departementspromemoria ”Ersättning vid expropriation av bostäder” (DS 2016:16), som också gäller intrång.
”Den här frågan är mycket viktig för landsbygden samt mindre och medelstora samhällen i Sverige, när industri- och infrastruktursatsningar medför att ett stort antal bostäder rivs samtidigt.”
Departementspromemorian skulle säkra tillräcklig legal ersättning för dem som får sin bostad inlöst, men till följd av för låg ersättning i nuvarande lagstiftning, inte kan skaffa sig en ersättningsbostad i närområdet.
Det är fallet när många behöver flytta samtidigt och tillräckligt med bostäder saknas på andrahandsmarknaden, samt en expropriationsersättning om marknadsvärdet plus 25 procent inte räcker till att finansiera nybyggnation.
Så är det i till exempel Kiruna och Malmberget. Berörda småhusägare där får förvisso idag en högre ersättning än vad lagstiftningen säger, när de måste flytta till följd av att statsägda gruvbolaget LKAB utvidgar sina gruvor. Den ersättningen är dock inte direkt baserad på expropriationslagen, utan snarast på LKAB:s hemmasnickrade ersättningsmodell.
Justitieminister Morgan Johansson har utlovat reformerad lagstiftning till år 2020. Justitiedepartementet uppger i maj 2021 att lagrådsremiss och proposition inte kan förväntas under år 2021.
Villaägarna vill att regeringen, när nu frågan om kontrolluppgiftsskyldigheten vid intrång är i stöpsleven, passar på att göra de nödvändiga förändringarna av expropriationslagen.
Görs inget åt expropriationsersättningen i år, kommer det förmodligen att ha gått någonstans mellan sex och nio år innan ny lagstiftning finns på plats. Det är oacceptabelt.
Den här frågan är mycket viktig för landsbygden samt mindre och medelstora samhällen i Sverige, när industri- och infrastruktursatsningar medför att ett stort antal bostäder rivs samtidigt.
Ulf Stenberg, chefsjurist, Villaägarnas Riksförbund
Ingela Bröndel, ordförande, Villaägarna Nordöstra Skåne
Lars Stålnacke, ordförande, Villaägarna i Kiruna
