Många rosor till trädgårdsfolket
Tror aldrig att jag har sett så mycket folk på den gamla ärevördiga bron som i sommar; spanande, spejande och skådande ut mot Helge ås vatten.
De majestätiska blomlådorna i koppar med Åhus ingraverat på sidorna har beundrats och förevigats av tusentals turister och Åhusbor.
Och visst tål de att ses, de färgsprakande kopparkistorna – men priset tar ändå planteringarna med Cannablommor för ett par, tre år sedan. Vandrade man då genom stan en varm sommarkväll kunde man tro att man befann sig i en pittoresk, sydländsk stad, i Italien eller Spanien.
Men som sagt, kommunen och framför allt de som gjort jobbet, det vill säga stadsträdgårdsmästaren med personal, har all anledning att sträcka på sig lite extra.
Och som grädde på moset nåddes vi för ett tag sedan av det glädjande beskedet att det i vinter blir ”maximal belysning” i innerstan.
Hur ska man förstå detta överdåd? Tja, jag kan inte tolka det på något annat sätt än att det starkt ifrågasatta styret fått hybris, det vill säga drabbats av storhetsvansinne.
För det kan väl inte vara så enkelt som att man, sent omsider, fått drag under galoscherna?
Leif Westerhede
Åhus
”Tja, jag kan inte tolka det på något annat sätt än att det starkt ifrågasatta styret fått hybris, det vill säga drabbats av storhetsvansinne.”
