Annons

Märklig vurm för franska som skolval

Ett svar på Annelie Fälth Simonssons (SD) debattinlägg 26 februari med rubriken ”Ta inte bort franska som språkval för eleverna”.
SD-inlägg • Publicerad 5 mars 2021
Detta är en opinionstext i Kristianstadsbladet. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.
I framtiden att finnas stora möjligheter för elever som har lärt sig arabiska att skapa kontakter med omvärlden
I framtiden att finnas stora möjligheter för elever som har lärt sig arabiska att skapa kontakter med omvärldenFoto: Berit Roald/TT

Man blir lätt lurad av syftet med detta inlägg. Syftet kunde ju vara att Annelie Fält Simonsson (SD) vill värna om elevers rätt att läsa franska som språkval eller ännu hellre, att värna elevers möjligheter att bli bättre på att lära sig svenska. Men tyvärr handlar det som vanligt om att ställa olika grupper mot varandra.

Rubrikens uppmaning om att ”inte ta bort franska som språkval” är märklig då detta gjordes redan 2018. När franska som språkval togs bort för tre år sedan höll sverigedemokraten och ledamoten i barn- och utbildningsnämnden Annelie en låg profil. När hon nu säger sig kämpa för att återinföra franskan handlar det snarare om att försöka slå in en kil i det borgerliga styret. Delar av Alliansstyret det vill säga M och KD skrev 2018-01-26 en motion om att återinföra franska som språkval. Det är i skenet av denna motions behandling som SD:s plötsliga vurm för franska som språkval ska ses.

”När franska som språkval togs bort för tre år sedan höll Annelie Fälth Simonsson en låg profil.”
Annons

Det är allvarligt då en politiker i Kristianstads kommuns BUN inte bara vill minska anslagen i modersmålsundervisning utan egentligen helt slopa ämnet modersmål eftersom hon menar att det har många negativa effekter. Det innebär att hon i praktiken insinuerar att vi på lokal nivå ska bryta mot skollagen. Kristianstad Kommun erbjuder modersmål till totalt cirka 2600 elever i 28 olika språk. Detta genomförs på nästan alla kommunens skolor och på några fristående. För detta är cirka 50 modersmålslärare anställda i olika tjänstgöringsgrader, merparten av dessa lärare är legitimerade. Därför är kostnaden på 18 miljoner för att genomföra den modersmålsundervisning som skollagen kräver inte orimligt stor då den totala skolbudgeten i Kristianstads kommun är 2,3 miljarder.

Annelie fortsätter att beskriva att modersmålsundervisning bidrar till att skapa parallella samhällen, som bidrar till att vissa inte lär sig svenska. Inget kan vara mer fel än denna beskrivning. Forskning visar tydligt att elever som har modersmålsundervisning och är trygga i sitt modersmål, lär sig både svenska och även andra språk lättare. Eftersom språket är så centralt innebär detta även att ett väl utvecklat språk bidrar till positiva resultat också i övriga skolämnen. (Skolverkets rapport ”Med ett annat modersmål” 2008). Tipsar även om senare forskning från Stockholms universitet ”Modersmålsundervisningens roll för elevers utveckling av språk- och läsfärdigheter i modersmålet och i svenska”.

I ämnet modersmål ingår det att göra jämförelser mellan de olika kulturerna. Enligt läroplanen ska modersmålsundervisningen ge eleverna förutsättningar att utveckla sin förmåga att reflektera över traditioner, kulturella företeelser och samhällsfrågor i områden där modersmålet talas utifrån jämförelser med svenska förhållanden. Så förutom att stärka dessa elevers modersmål, övrig språkutveckling och i förlängningen höja dessa elevers resultat i alla ämnen, så skapas också förutsättningar för en bättre integration genom att läsa om och diskutera hemlandets kultur och jämföra med Sveriges kultur.

Förutom att Annelie negligerar den forskning och kunskap som finns inom området, så fortsätter hon med att vikta olika språks status. Tyska, spanska, franska och engelska är stora världsspråk, det håller jag med om. Men tänker man samhällsekonomiskt så finns det fler språk som är minst lika viktiga. Mandarin (Kina) är det språk som talas av flest människor följt av spanska, engelska, hindi och på 5:e plats arabiska. Det kommer i framtiden att finnas stora möjligheter för elever som har lärt sig arabiska att skapa kontakter med omvärlden. Franskan är fortfarande ett världsspråk, inte minst inom EU-samarbetet, men återfinns först på plats 18. Modersmålsenheten i Kristianstad erbjuder idag förutom de språk som Annelie nämner även spanska, tyska, franska, isländska och nederländska för att nämna några exempel. Av någon obegriplig anledning anses franska som språkval mer viktigt än när franska läses som modersmål. Enligt Annelie (SD) riskerar franska som modersmål till och med att vara skadligt för elevens språkliga utveckling.

Själv är jag mer oroad för de elever som någon rektor betecknade som ”språklösa”. De som helt saknar förmåga till djupare språklig kommunikation eller möjligheten att tillgodogöra sig litteratur eller ens nyheter på något språk alls. Därför blir jag både fundersam och oroad när en politiker i Kristianstads kommuns barn och utbildningsnämnd visar så bristande kunskap, eller väljer att blunda för den forskning och kunskap som finns. Istället borde debatten handla om hur vi på riktigt kan förbättra alla elevers kunskaper i Kristianstads kommun. Detta gör vi bäst genom att använda den forskning och kunskap som finns inom området språkutveckling. Hur vi bäst kan ge alla elever förutsättningar att utveckla det svenska språket, sitt modersmål och andra viktiga språk.

Ulrika Tollgren (S), vice ordförande i barn- och utbildningsnämnden i Kristianstad

Här saknas innehåll

Annons
Annons
Annons
Annons