Moderaternas historia finns i protokollen

Vi har alltsedan de Nya moderaterna presenterades kunnat iaktta den strategi man använt för sin retorik. De har tagit till sig starka välkända, och i folkdjupet uppskattade begrepp, som rättvisa, välfärd och arbetslinje.

Fram tills nu har de lyckats ganska bra med att paketera sin politik genom att låna traditionella socialdemokratiska begrepp för att beskriva sin politik i förhållande till den svenska välfärdsmodellen.

Nya moderaterna må vara nya, men partiet kan aldrig göra om sin egen och Högerpartiets historia hur gärna man än vill. Detta blev tydligt i förra veckan när de efter sin moderatstämma försökte förklara hur deras kamp för rättvisa har varit en stark drivkraft för rösträtt, mot apartheid och för jämställdhet.

Som om stämman inte lyckades ta i ordentligt så ansträngde sig deras partisekreterare Sofia Arkelsten ytterligare genom att göra historieförfalskningen helt komplett då hon påstod att partiets egna föregångare varit drivande för införande av rösträtt.

Sanningen om rösträttens införande är glasklar och går att läsa i riksdagens gamla protokoll, där det klart och tydligt framgår att dåvarande högerpolitiker röstade nej till ett införande av allmän rösträtt i Sverige. Lika tydligt är att de röstade ja till apartheid, genom att de tog avstånd från alla sanktioner och stöd som beslutades.

Den moderata partisekreteraren glömde också att berätta om alla andra viktiga välfärdsreformer som hennes gamla partikamrater röstat emot.

I riksdagen har Moderaterna röstat nej till åtta timmars arbetsdag, nej till folkskolereformen, nej till sjukkassan, nej till a-kassa, nej till allmänna barnbidrag, nej till fria skolmåltider och nej till mindre högskolor, som Kristianstad, för att bara nämna några viktiga reformer. Nu i modern tid har de röstat ja till sänkt a-kassa och ja till sänkt sjukersättning.

Det ska bli intressant när författare en gång i framtiden ska skriva historieböcker om vår tid, då kommer de Nya moderaterna att gå till historien som ansvariga för att det svenska välfärdssamhället monterades ner och såldes ut.

Sanningen kommer alltid ikapp, och det blir väldigt tydligt när det återfinns i protokoll!