Nej till surrogatmödrar!

Jag har full förståelse för barnönskan och att det inte är alla förunnat att få barn på naturlig väg. Provrörsbarn är ingen enkel och inte heller billig lösning och misslyckas inte allt för sällan. Men saknas livmoder är det ju inte möjligt att fullfölja en graviditet.

Debatt • Publicerad 9 mars 2013

Alltså har frågan om surrogatmödraskap uppkommit. Jag tycker att detta är förfärlig lösning av barnlöseproblemet! Tänk att vara gravid i 40 veckor, leva med fostret, känna hur det rör sig och sedan, som surrogatmamma, ge bort det nyfödda barnet!

Graviditet är sällan helt problemfri vare sig psykiskt eller fysiskt men lyckan över att få sitt barn uppväger oftast problemen. Surrogatmamman får inget barn, men saknaden av barnet man burit kvarstår helt säkert. Graviditet och barnafödande är inte heller helt ofarligt - det förekommer faktiskt livshotande tillstånd.

För mig ter det sig också förfärligt att surrogatmodern föreslås vara en vän eller nära anhörig. Ska man känna sig skyldig att ställa upp som surrogatmamma?

Vad händer om barnet inte är friskt, om man finner sjukdom eller avvikelser i tidig graviditet? Abort? Tycker surrogatmamman och beställningsföräldrarna lika?

Surrogatmödraskap ter sig för mig helt absurt. Det finns ju så många barn i världen som svälter och far illa på många sätt - varför inte ta hand om barn som redan finns?!

Jag är numera pensionär men har många års erfarenhet som gynekolog och förlossningsläkare i Norrland.

Mikael Hallqvist

Maggie Granstrand, Kristianstad

Så här jobbar Kristianstadsbladet med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.