Nu har sanningen hunnit ifatt Sverigedemokraterna – igen
Vid ett personligt möte under SD:s valkampanj visade nuvarande och tillika ordförande i kommunstyrelsen intresse för att föra en konversation med mig. Eftersom jag stolt bär Davidsstjärnan runt halsen, försökte jag undvika en konversation då en sådan inte leder någonvart vare sig för kommunalrådet eller mig själv.
Hanna Nilsson, jag är djupt besviken över den politik som flera av SD:s medlemmar för när det gäller judar. Att vilja flytta ambassaden till Jerusalem upplevs som en provokation mot Mellanösterns muslimer och kristna. Finns andra orsaker till att flytten skall ske får du gärna delge dem. Både judar, muslimer och kristna vill leva i lugn och harmoni. En flytt väcker känslor.
Något judiskt utövande finns knappt i vår kommun, vilket du hävdade. Jag påtalade också mina erfarenheter av nuvarande riksdagsmän som på 90-talet ”heilade” och skrek antisemitiska slagord. Ja, jo de sitter i riksdagen iförda kostymer och inga brunskjortor. Givetvis kan jag inte 25 år efter händelserna namnge dem. Hur skulle jag kunna bevisa följande eller inte riskera bli åtalad för förtal? Minnena finns och kan delas med fler men bevisbördan är juridiskt tunn. Minnen och hatet finns kvar men inte exakt tid och plats. Vem jag är och var jag kommer ifrån behåller jag för mig själv. Jag har ingen skyldighet att redogöra för ursprung.
”Hanna, du har åtagit dig tuffa uppdrag, dels att leda Hässleholm, dels att rensa och gallra bland SD:s ogräs som växer och tränger upp som maskrosor.”
Hanna, du berättade vid det där oturliga mötet oss emellan att du sitter i någon form av kommitté för SD när det gäller uteslutningar av partimedlemmar. Att ni just nu har det hett om öronen förstår jag, både när det gäller 32-åringen som nästan var en del av kommunstyrelsen i Nynäshamn innan ödet hann ifatt henne. Den målade svastikan på ett hotell i Stockholm som förvisso målats mellan att SD:s kvinnoförbund nyttjat lokalen på ett bättre hotell i huvudstaden och innan Kalmar FF:s spelare skulle inta sin lunch i samma lokal. Hoppas att konstnären ger sig till känna, annars finns väl övervakningskameror.
Hanna, du har åtagit dig tuffa uppdrag, dels att leda Hässleholm (som nyinflyttad ser jag akut dekadens som behöver åtgärdas omgående i de kommunala verksamheterna), dels att rensa och gallra bland SD:s ogräs som växer och tränger upp som maskrosor (den enda gemensamma symbolen ni har med MP?). Det går liksom inte att bli kvitt dem. Vidare går det att läsa om allehanda uteslutningar i SD till exempel två regionledamöter i Stockholms län. Nej, SD är inte rumsrent och något större stöd för er i judenheten finns inte.
Hanna, jag önskar dig lycka till med dina uppdrag och för mig som kommunalanställd hoppas jag att du ser över kommunens verksamheter och upphandlingar. Flera kommunala grannar norröver kan ge dig inspiration!
Aaron Herzreich, allmänborglig och liberal debattör
