Rädda Barnen kommer fortsatt kämpa för en seriös dialog om barnfattigdom

Vad är barnfattigdom? Frågan har ställts på sin spets efter Uppdrag Gransknings reportage för ett par veckor sedan. Här ger lokala företrädare för Rädda Barnen sin syn på saken och välkomnar en seriös dialog om hur alla barn ska ha tillgång till sina rättigheter.
Debatt • Publicerad 1 februari 2013
”Barn vittnar om att de sjukskriver sig från utflykter, tackar nej till kalas och undviker att ta hem kompisar”, skriver artikelförfattarna.
”Barn vittnar om att de sjukskriver sig från utflykter, tackar nej till kalas och undviker att ta hem kompisar”, skriver artikelförfattarna.Foto: Ingvar Karmhed / SvD / SCANPIX

Barnfattigdom är ett begrepp som kan uppfattas på olika sätt. Man kan välja ett flertal begrepp för att beskriva den vardag som många barn i dagens Sverige lever i; barnfattigdom, ekonomisk utsatthet, dåligt ställt, knapp ekonomi eller resurssvaghet. Men oavsett vad vi kallar det får många barn inte sina rättigheter och behov tillgodosedda på grund av familjens ekonomiska situation.

Den 16 januari sände Uppdrag granskning ett program som lovade att visa ”sanningen om barnfattigdomen”. Förhoppningen var att programmet skulle ha fokus på barnens livssituation. Istället letade Janne Josefsson efter hungriga och illa klädda barn på gatan men hittade inga.

Rädda Barnen fick kritik för att ha framställt barnfattigdom som en fråga om barn som svälter och går utan kläder; en olycklig definition som vi inte ställer oss bakom. Kritiken baserar sig på en kampanjfilm som vi la ner innan den fick genomslag. Vi håller med om att retoriken från filmen inte stämmer med hur Rädda Barnen vill beskriva konsekvenserna för barnen.

Forskning visar att ekonomisk utsatthet kan leda till utanförskap och diskriminering som riskerar att följa barnen in i vuxenlivet. Barn som växer upp med knappa resurser löper ökad risk att bli utsatta för våld och mobbning. De har sämre resultat i skolan, sämre hälsa, en mindre aktiv fritid och de får inte samma möjligheter som andra barn.

I ”På marginalen - vardagen bakom barnfattigdomsstatistiken” beskriver barn med egna ord hur deras vardag begränsas av bristande ekonomiska resurser. Barn vittnar om att de sjukskriver sig från utflykter, tackar nej till kalas och undviker att ta hem kompisar.

Sverige har ingen officiell definition av fattigdom men har ratificerat FN:s konvention om barnets rättigheter. Därmed har Sverige förbundit sig att utifrån sina yttersta resurser se till att alla barn har en skälig levnadsstandard samt att inget barn ska diskrimineras på grund av föräldrarnas ekonomi. Rädda Barnen har tillsammans med forskaren Tapio Salonen tagit fram en definition för att kunna mäta skälig levnadsstandard för barnfamiljer i Sverige; barn i familjer som får försörjningsstöd eller familjer som har låg inkomststandard. Indexet bygger på ett så kallat absolut mått vilket innebär inkomster under en viss miniminivå räknas som fattigdom och inte är beroende av exempelvis inkomstskillnader i ett land.

Rädda Barnen har i samband med Uppdrag granskning blivit ifrågasatta gällande våra siffror trots att de bygger på offentlig statistik och trots att Rädda Barnen har publicerat sammanlagt tio rapporter om barns ekonomiska utsatthet i Sverige.

Rädda Barnen är en barnrättsorganisation som verkar för att varje barn ska få sina rättigheter tillgodosedda enligt barnkonventionen. Vi kommer fortsätta att kämpa för en seriös dialog om barnfattigdom.

Mikael Hallqvist
Kerstin Labbé, Ordförande Rädda Barnens distrikt i Skåne, Karin Nilsson, Ordförande Rädda Barnens lokalförening i Kristianstad, Kristina Ferlenius, Ordförande Rädda Barnens lokalförening i Kristianstad
Så här jobbar Kristianstadsbladet med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.