unlock

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

  1. Avdelningararrow-down
  2. Orterarrow-down
  3. E-tidning
  4. Söksearch
  1. Tjänsterarrow-down
  2. Annonseraarrow-down
  3. Tipsa oss!
  4. Kundcenter

Rensning av kvarndammar hotar ålen

Man kan ständigt läsa i länsstyrelsers och vattenmyndigheters rapporter att vattendrag ska åtgärdas så att lekbottnar skapas/återskapas. Det upprepas som ett mantra i rapport efter rapport. Nu senast var det en gammal flottled i norra Norrland som till ett pris av 180 miljoner kronor revs för att återskapa lekbottnar. En lekbotten består av grovt grus, stenar och stenblock och tjänar som lekplats för första hand laxfiskar, skriver Gunnar Olsson, Ugerups mölla.
Ålsläpp i Göta älv.
Ålsläpp i Göta älv.
Foto: BJÖRN LARSSON ROSVALL / TT
Detta är en opinionstext i Kristianstadsbladet. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.

Däremot harmonierar det inte med ålens behov av dyiga bottnar som utgör dess livsutrymme under deras 15–20 övervintringar i svenska vattendrag och sjöar. Myndigheterna vill riva så många gamla kvarndammar som möjligt och låta kommande högvatten spola bort sediment och dy så att lekbottnar för lax skapas. Det är dammar, ofta flera hundra år gamla, som skapat den nuvarande biotopen med höga natur- och kulturvärden samt en vacker landskapsbild, och som i många fall har dyiga bottnar.

quote
Det var känt att signalkräftan var immun mot, men också bärare av, kräftpest.

För varje ny lekbotten som skapas berövas ålen ett lika stort livsutrymme. Myndigheterna tycks vara beredda att upprepa de fatala misstagen som fiskeristyrelsen stod för på 1960-talet. Styrelsen tillät/uppdrog åt professor Gunnar Svärdson att importera signalkräftor från Kalifornien. Det var känt att signalkräftan var immun mot, men också bärare av, kräftpest. Vid några vattendrag kring Mälaren hade flodkräftan drabbats av kräftpest och man såg nu en möjlighet att ersätta förlusten av flodkräfta med signalkräfta.

Vi ser idag resultatet av 60-talets missgärning. Signalkräftan har spridit pesten så att flodkräftan idag är så gott som helt utrotad i Götaland och i större delarna Svealand. Fiskeriverket (efterträdare till Fiskeristyrelsen och föregångare till Havs- och vattenmyndigheten) har visserligen i en skrift från 2004 ursäktat styrelsens misstag och försökt sopa resultatet av det under mattan. 2014 utsåg Europakommissionen signalkräftan till invasiv art i Europa. I genomförandeförordning 2016:1141 förbjöds introduktion och/eller spridning av arten i medlemsländerna.

quote
Samtliga myndigheter säger sig vilja värna den rödlistade ålen. På vad sätt skapar man bättre livsutrymmen i vattendragen?

Svenska myndigheter har lagt flera hundratals miljoner kronor på att skapa lekbottnar, som därmed har minskat livsutrymmet för ål. Hur många ören har samma myndigheter lagt för att skapa övervintringsbottnar för ål? Det är möjligt att sådana åtgärder gjorts, men det är i vart fall ingen uppgift som nått mig. Samtliga myndigheter säger sig vilja värna den rödlistade ålen. På vad sätt skapar man bättre livsutrymmen i vattendragen?

Min uppfattning är att myndigheter har en njugg inställning till ålens övervintring i svenska vattendrag. En fortsättning att skapa lekbottnar genom att rensa vattendragen från dy kommer att göra ålen till svenska vattens ”hemlösa” och på sikt kommer den att drabbas av samma öde som flodkräftan.

Gunnar Olsson

Ugerups mölla