GDPR Illustration

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Risk för ”Kristianatlantis” om vallar inte står emot

Om vallarna brister riskerar vår stad att bli en ny och tvivelsamt önskad sevärdhet från båt, ”Kristianatlantis”. Att det nya reningsverket nu byggs på tidigare nu invallad sjöbotten riskerar att ytterligare förvärra katastrofen.
Översvämningsrisk • Publicerad 28 juli 2021
Detta är en opinionstext i Kristianstadsbladet. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.
”När tekniska nämnden 8 november 2018 tog beslut om att bygga ut och om centrala reningsverket framförde jag att platsen var olämplig.”
”När tekniska nämnden 8 november 2018 tog beslut om att bygga ut och om centrala reningsverket framförde jag att platsen var olämplig.”
Foto: Mikael Persson

Göran Samuelssons hyser i sina debattartiklar bland annat farhågor om vallskyddets mothållighet och pumpanordningarnas förmåga i sin tänkvärda debattartikel den 20 juli. Han ger exempel på nyligen inträffade översvämningar nere i Europa och vill se politiskt ledarskap i Kristianstads kommun för att motverka, bokstavligen hålla emot, att likartade katastrofer inträffar här.

Mina uppfattningar överensstämmer i mycket i det Göran Samuelsson framför. Vissa delar av det han tar upp i sin debattartikel har jag i olika sammanhang lyft betydelsen av. Jag fokuserar här på en del.

När tekniska nämnden 8 november 2018 tog beslut om att bygga ut och om centrala reningsverket, CRV, i Kristianstad framförde jag att platsen var olämplig att ha ett reningsverk på. Vid en översvämning av Helgeå var risken stor att bland annat entrévåningen på Centralsjukhuset skulle få del av exkrementer och annat från CRV. Inte oväntat gavs jag av ordföranden lugnande besked att vallarna skulle hålla emot.

En snar och planerad utbyggnad av CRV:s kapacitet och reningsförmåga var och är nödvändig för att hålla den kvalitet som behövs och krävs av ett modernt reningsverk. Att ställa sig bakom förslaget om ut- och ombyggnad var därför lika naturligt för mig som för övriga ledamöter, även om jag hade ytterligare synpunkter. Beslutet omfattade då totalt 535 miljoner kronor. I en i våras ”avslöjad” entreprenadprognos låg kostnaden då på 600-650 miljoner kronor!

Jag passade under sammanträdet på att lyfta tanken om ett framtida reningsverk, ”efter 2050”, som ersättning för CRV. Jag uttryckte mina åsikter om risker, placering, etcetera. Jag framförde att ärendet med den stora investering som vi stod inför skulle föras vidare för beslut i kommunfullmäktige.

I min rapport, som publicerades på Åhuspartiets hemsida, från nämndsmötet skrev jag: ”… bör planeringen för ett reningsverk på lämpligare mark förberedas. CRV ligger dåligt till – precis som många byggnader i Kristianstad på tidigare nu invallad sjöbotten. Sett till de klimatförändringar som vi sett senaste åren har hotet om översvämning ökat. Sannolikt blir det med förväntad temperaturhöjning inte lägre kommande decennier.”

”Vid en översvämning av Helgeå var risken stor att bland annat entrévåningen på Centralsjukhuset skulle få del av exkrementer och annat från Centrala reningsverket.”

Mina kära nämndskollegor i övriga partier lyssnade tyst. Några delade sedan mina farhågor.

Parallellt med att CRV rustas upp anser jag att förarbetet för ett nytt reningsverk, säkrare placerat, bör inledas. Vilka områden ska det serva? Var ska ledningarna dras? Kan det – eller flera mindre reningsverk – byggas ”i förtid” och avlasta CRV?

Beslutet gällande CRV var mandatperiodens största för tekniska nämnden. och mest kostsamma. I en protokollsanteckning behandlade jag reningsverk och också beslutets principiella betydelse, vilket jag också påtalat.

Jag skrev i min ”brasklapp” bland annat: ”Med tanke på verkets placering och eventuella framtida klimathot bör frågan om investeringar i befintligt reningsverk lyftas till kommunfullmäktige. Hot såväl som ett nytt reningsverk anser jag vara frågor ”av principiell beskaffenhet”. Alltså ärenden som kommunens högsta beslutande instans enligt kommunallagen har att besluta i.”

Om övriga ledamöter hade valt att tolka kommunallagen som jag hade investeringsbeslutet gällande CRV tagits i fullmäktige. Ärendet hade då fått ytterligare belysning. Greppet om kostnaderna torde då kunnat bli bättre, eventuellt bra. Åtskilliga miljoner av skenande fördyring hade – förhoppningsvis! – till vissa delar kunnat undvikas.

Fokus och ledarskap krävs. Som Göran Samuelsson skrev.

Åke Hultqvist, ersättare för Åhuspartiet i tekniska nämnden 2014-2018

Välkommen att kommentera

Välkommen att kommentera! Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kristianstadsbladet och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.