Skall brudöverlämningen stoppas?
I en tidigare ledare ansluter sig Malin Lernfelt till dem som motionerat. Sanningen är den att ärendet aldrig borde ha hamnat på kyrkomötets bord. Den här frågan klarar vi präster bra i de förberedande samtalen med brudparet.
Jag har aldrig mött någon brud som lagd den innebörden i pappans ledande av bruden in som motionärerna framför. Jag pratade med en brud i dag som jag skall viga om en vecka. Hon vill att pappan för henne in för att han är så viktig för henne. Hon var ju medveten om att hon blev myndig när hon fyllde arton och därefter bestämmer själv hur hon vill ha det.
För några år sedan vigde jag ett par där bruden berättade att hennes pappa, som var grek, lämnade familjen när hon var liten. Som vuxen hade hon återfått kontakten med honom och därför ville att han förde henne in i kyrkan. Det kunde jag naturligtvis inte hindra. Det hade varit både dumt och oförskämt. Till kolleger som inte vill välsigna om bruden förs in av fadern vill jag säga:
Vi välsignar inte ingången men väl när de går ut hand i hand efter att i löftesgivningen ha bekräftat det juridiska avtal de ingått med varandra. Vi välsignar deras fortsatta liv tillsammans. Skall kyrkomötet fatta något beslut bör det vara att vigselprästen måste informera brudparet i samtalet före vigseln att människor uppfattar detta olika och att de kan möta kritik för sitt val. Kyrkomötet bör ägna sig åt viktigare ärenden.
Matts Martinsson
Kyrkoherde emeritus
”Vi välsignar inte ingången men väl när de går ut hand i hand efter att i löftesgivningen ha bekräftat det juridiska avtal de ingått med varandra.”
