Det behöver samtalas mer om skolfrågor för att vi ska lyckas med en mobilisering för skolan i Östra Göinge. Treklövern prioriterar skolan och till skillnad från många andra kommuner har vi inga sparbeting lagda på verksamheten. Utmaningarna handlar därför om annat. I över tjugo år har skolresultaten legat på samma nivå och det är en trend som måste brytas.

Vårt mål är att skolans meritvärden ska upp till rikssnitt och för att lyckas med detta behövs en allmän mobilisering. Utbildning måste bli något som anses vara viktigt och som det pratas om vid köksborden. Där är vi inte idag, men vi ska ta oss dit.

Frågan som du lyfter i din debattartikel om elever med särskilda behov är mycket viktig. Jag tror precis som du att utformningen på dagens skola inte klarar att möta alla elevers behov på bästa sätt. Som moderat tror jag på individen och att vi inte ska stöpa människor i samma form. En skola som ska se likadan ut för alla kommer till slut inte passa någon, något jag tror behöver diskuteras betydligt mer.

Vi har fått en utveckling i skolan där det blivit ett överslag mot det teoretiska. Även i praktiska ämnen ska det numera produceras teoretiska och analytiska texter, något som missgynnar praktiskt lagda elever. Jag tror det är fel väg att gå. Alla människor kan inte bli akademiker och vi har ett stort behov av duktiga praktiker.

I hela landet ökar andelen elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF). Oavsett orsakerna till att vi har fler elever med särskilda behov är det självklart viktigt att skolan kan tillmötesgå dem. Den typiska klassen i Östra Göinge är på 20-22 elever, men det finns självklart elever som kräver ännu mindre sammanhang än så. Bilden ser lite olika ut på olika skolor och vi investerar därför i att möjliggöra större lokaler där det är trångt. Samtidigt är det lätt att hamna i en diskussion om lokaler, när det är innehåll som är det viktigaste. Lärarnas ledarskap och förmåga i klassrummen kombinerat med en god lärmiljö är avgörande för elevernas kunskaper.

Under 2019 genomfördes därför en gedigen kompetensutvecklingsinsats för all skolpersonal kring NPF. Arbetet med att förbättra lärmiljöerna fortsätter också och där är Kviingeskolan i Hanaskog pilotskola gällande att utveckla goda lärmiljöer för NPF-elever. Deras slutsatser och erfarenheter ska sedan komma alla kommunens skolor till del.

Vidare kommer det att startas upp en kommungemensam särskild undervisningsgrupp (resursskola) för de elever i mellanstadie- och högstadieålder som har extra stora behov av att undervisas i ett mindre sammanhang för att kunna utvecklas.

Skolutveckling tar tid och för att lyckas med skolmobiliseringen bland Göingeborna krävs det att fler deltar i samtalet. Jag hoppas därför att du vill delta på de skoldialoger som kommer att genomföras i våra byar under året. Tillsammans kan vi höja skolresultaten.

Daniel Jönsson Lyckestam (M), vice ordförande i kommunstyrelsen och talesperson för skolfrågor