Ta vara på medarbetarnas engagemang

Debatt • Publicerad 4 maj 2005

Kristianstads kommun har en solid ekonomi. Trots ett underskott i bokslutet för 2004 är det genomsnittliga överskottet de senaste fem åren nästan 50 miljoner kronor per år eller sammanlagt 241 miljoner kronor som finansierat investeringar och låneavbetalningar. De kommunala skatteintäkterna ökar stadigt, med oförändrad skattesats, genom befolknings- och inkomstutveckling. I genomsnitt under fem år har skatteintäkterna stigit med 60 miljoner kronor per år, alltså totalt 300 miljoner kronor.

Just en sådan här situation skapar ett farligt "vi-behöver-inte-skärpa-oss-klimat". Allt rullar på och få frågar sig om det går att utföra saker smartare, det som med andra ord ofta kallas ökad produktivitet eller effektivitet. Detta är en farlig "trygghet". Många kommuner har alltför sent insett att man borde ha arbetet med effektivitetsfrågorna under de goda åren. Med kniven på strupen, till exempel genom minskade skatteintäkter, visar det sig att det går att dramatiskt öka effektiviteten men att det ofta blir en hel del som går fel för att det är så bråttom. Därför vill folkpartiet att vi i Kristianstads kommun ska jobba med effektivitetsfrågorna nu – långsiktigt, systematiskt och uthålligt!

"Besparingarna" då? Som vi har fått oss till livs från majoriteten inte minst de senaste två budgetomgångarna? "Besparingar" är något helt annat än effektivitetsförbättringar. För det första ogillar vi folkpartister begreppet därför att det för de allra flesta står för nedskärningar. Dessutom är det ett uppifrån-ner-perspektiv – majoritetspolitikerna tror sig ofta veta hur det ska sparas i verksamheter som de saknar detaljkunskaper om; och så går det ofta också helt fel. Effektiviseringar är ett nerifrån-upp-angreppssätt som vi strax ska säga mera om!

Vi har de senaste två åren konsekvent pekat på nödvändigheten av att arbeta med effektivitets- eller produktivitetsfrågorna i kommunen. Vi har i våra budgetalternativ tagit upp denna aspekt för hela kommunen men inte minst i barn- och utbildningsnämnden. Vi har i olika motioner, interpellationer och frågor tagit upp temat. Vi har mött ett kompakt motstånd. Kanske beror det på att vi "serverat" för mycket siffror, oftast av ansenlig storlek. I varje fall har majoriteten kategoriskt vägrat inse att det finns möjligheter till förbättringar av effektiviteten. Den attityden skrämmer oss. Vi kan konstatera att "den som nöjer sig med att vara bra och inte vill bli bättre kommer snart inte att vara bra heller".

Vi i folkpartiet anser att det finns stora möjligheter att göra saker och ting smartare, det vill säga effektivare i vår kommun. Vi stödjer oss på all den erfarenhet som finns i kommunvärlden och som vi ofta får ta del av i till exempel Dagens samhälle och dess föregångare. Vi studerar rapporter från Sveriges Kommuner och Landsting liksom från olika statliga myndigheter. De är utomordentligt intressanta inspirationskällor för att göra något i en situation, där vi fortfarande inte är "tvingade", för att förbättra effektiviteten.

Var finns effektiviseringsmöjligheterna? Ja, det är inte vi politiker som har det svaret – det vet medarbetarna bäst! De ser i sin vardag var pengar rinner iväg i onödan, var felaktiga beslut fattas, onödiga regler som ska följas, pappersexercis och möteshysteri, hur de själva är maktlösa. Därför finns det bara en framgångsväg enligt vårt synsätt: lämna ut mycket mer makt till "golvet".

Hur ska ett effektiviseringsarbete startas upp och genomföras? All erfarenhet pekar entydigt på tre nycklar för framgång:

Engagerat och uthålligt ledarskap.

Alla medarbetares deltagande.

Tillförlitliga, resultatskapande metoder.

Med en målinriktad, stark politisk ledning är det här en väg till bestående framgång, helt enkelt ett sätt att skapa en kultur där varje medarbetare ständigt frågar sig hur just mitt arbete kan utföras smartare. Och det kräver att medarbetaren också får makten att genomföra sina idéer. Det både vågar och vill vi ge er!

Låt oss trots motståndet från den politiska majoriteten lyfta fram några siffror. De totala kostnaderna i kommunens alla verksamheter inklusive dotterbolagen är 4,2 miljarder kronor inklusive avskrivningar och räntor. Totalt finns det ungefär 6700 anställda. Låt oss anta att det går att plocka fram en så blygsam effektivitetsförbättring som 2,5 procent så innebär det 100 miljoner kronor. Låt oss vidare leka med tanken att dessa 100 miljoner kronor, som ju är bestående år från år, användes med en tredjedel vardera, alltså 33 miljoner kronor, till lönehöjning för dem med de lägsta lönerna, resursförstärkningar inom prioriterade områden och skattesänkning. Det innebär att lönen skulle kunna höjas med 1200 kronor/månad för de 1500 medarbetare som har lägst löner. Och att 50 lärare och 50 medarbetare i hemtjänsten skulle kunna anställas. Samt slutligen att skatten skulle kunna sänkas med 0,30 kronor från 20,86 till 20,56 kronor, vilket för en familj, där de båda makarna tillsammans tjänar 300000 kronor per år och betalar 60000 kronor i kommunalskatt, får ung 1000 kr mer i egen plånbok. Allt detta alltså på en gång!

När folkpartiet tar makten tillsammans med de andra borgerliga partierna efter valet 2006 är det så här vi vill jobba.

Släpp fångarne, förlåt de kommunala medarbetarna, loss, det är vår!

Barbro Kärrstrand (fp)

oppositionsråd

Kristianstad

Bengt Göransson (fp)

ledamot i kommunfullmäktige

Kristianstad

SAXO
Så här jobbar Kristianstadsbladet med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.