Ta vindkraftsbuller på allvar

Många länder har lagstadgade säkerhetsavstånd mellan bostäder och vindkraftverk. I Sverige använder man i stället en högsta bullernivå som mått på hur nära vindkraftverk kan placeras bostäder.
Debatt • Publicerad 11 januari 2012

Men buller är lika svårt att beskriva som att beräkna och mäta. Detta tillsammans med mycket diffust utformade bestämmelser har bäddat för vantolkningar, bråk och långt utdragna överklaganden vid snart sagt varje vindkraftsbygge.

Den som anser sig orättvist drabbad av en vindkraftsetablering befinner sig i ett närmast hopplöst underläge. Sakägaren har att kämpa ensam mot profithungriga och kapitalstarka bolag med ty åtföljande tillgång till bästa fackliga och juridiska expertis.

Och det politiska etablissemanget verkar vara fullständigt oförstående för allvaret i den enskildes situation.

Jag skall här försöka klarlägga de vanligaste missuppfattningarna om bullerproblem.

Vad gäller buller är Naturvårdsverket (NV) uttolkare av lagen och anger de riktvärden som gäller. Huvudbudskapet för ljud från vindkraftverk lyder: Högsta tillåtna ljudnivå vid bostäder är 40 dB(A).

Redan denna formulering sprider osäkerhet. Ty vad man menar är inte bara ”ljudnivå” utan ”ekvivalent ljudnivå”. Som är ett slags medelvärde av de faktiska decibeltal som förekommit under ett visst tidsintervall. Och längden på detta tidsintervall är i vindkraftsammanhang bestämt till 1-10 minuter.

Så även om riktvärdet är uppfyllt kan en berörd bostad under kortare tidsmoment faktiskt utsättas för högre buller än 40 dB(A). Buller från vindkraftverk innehåller nämligen mycket påtagliga toppar, som bildlikt talat smetas ut när man tar medelvärdet.

Jag tycker att allt detta borde ha förklarats närmare i NV:s rapport om Ljud från vindkraftverk.

Däremot har NV i detalj anvisat en metod för beräkning av ljudutbredningen kring vindkraftverk på land. Denna modell är en del i datorprogrammet WindPRO och används normalt vid bygglovsansökningar. Enligt NV visar erfarenheten att det finns hygglig överensstämmelse mellan på detta sätt beräknade värden och på platsen uppmätta ljudnivåer. Vilket enligt NV:s egen rapport måste tolkas så här:

Det finns god korrelation mellan å ena sidan (med WindPRO) beräknat decibeltal och å andra sidan uppmätt ekvivalent ljudnivå (med tidsintervall 1–10 minuter).

Man kan därför förvänta sig att en utgångspunkt vid behandling av vindkraftsärenden är att korrekta beräkningar med WindPRO är tillförlitliga.

På senare tid har vissa vindkraftsbolag börjat använda en annan typ av bullerberäkning, Nord2000. Syftet med detta behöver vi inte nämna.

Ibland, kanske alltid, anger man beräkningsresultatet som ett dygnsekvivalent decibeltal; alltså som ett medelvärde över hela dygnet. På så sätt har man bland annat trollat bort välbekanta ljudtoppar under kvälls-, natt- och morgontimmar.

Helt följdriktigt nämner NV heller ingenting om någon korrelation mellan beräkningar utförda med Nord2000 och uppmätt ekvivalent ljudnivå.

Det bästa man som sakägare kan göra är förmodligen att kräva att bullerberäkningen utförs med WindPRO. På ett korrekt sätt. Vilket bland annat innebär att redan befintliga eller planerade verk också skall beaktas.

INTERNAL INTERNAL
Arne Persson, före detta universitetslektor vid Lunds tekniska högskola
Så här jobbar Kristianstadsbladet med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.