Teori och praktik olika saker

Replik på Margareta Pålsson och Annelie Johansson ”Bättre stängsel skyddar fåren”, 22/8.
Debatt • Publicerad 1 september 2014
Bidragen för ”rovdjursstängsel” räcker inte långt i ett hagmarksrikt landskap som Skåne, skriver Peter Larsson.
Bidragen för ”rovdjursstängsel” räcker inte långt i ett hagmarksrikt landskap som Skåne, skriver Peter Larsson.Foto: Foto: Johan Nilsson / TT

Miljödirektör Annelie Johansson tycks leva i en teorivärld som har väldigt lite att göra med den praktiska som vi djurägare lever i. I synnerhet när hon kommer med subtila hot mot de djurägare som dagligen arbetar för att hålla den biologiska mångfalden levande i Skånes värdefulla betesmarker, inser man att ”polletten” inte trillat hela vägen ner. Hon påstår att det lagstadgade kravet på god djurtillsyn och djurägarens skyldighet att hålla sina djur i hagarna, inte uppfylls av djurägarna. Främst beroende på att många bara hägnar sina marker med ”enstaka eltrådar”. Att hägna sina djur på det sättet – så att de helt enkelt inte rymmer – är i hennes ögon oansvarigt.

Okunskapen lyser igenom. Det är ju så att för att hävda så många marker som möjligt (vilket applåderas av de miljövårdare som vet hur många rödlistade hagmarksarter som är beroende av mulbete) så måste djurägaren regelbundet flytta sina djur mellan olika beten. Ibland på grund av naturbetesmarkernas dåliga återväxt av gräs, ibland för att kunna genomföra ”växelbete” på exempelvis åkermark för att gynna tillväxten på betesdjuren. Dessa hagar är ofta av tillfällig art då vissa marker i perioder används för annan produktion och därför orimliga att hägna med ”rovdjursstängsel”.

I min naivitet trodde jag detta var kunskaper som en ”miljödirektör” vid länsstyrelsen hade. Dessutom borde Annelie Johansson – och i synnerhet vår landshövding – veta att bidragen för ”rovdjursstängsel” inte räcker långt i ett hagmarksrikt landskap som Skåne och, som i fallet år 2013, ofta tar slut långt innan ansökningarna kunnat beviljas.

Kanske kan man ta med Annelie Johansson i fårhagarna så hon får se hur det går till därute? Allra helst efter en vargattack när tackor ligger utspridda i blodpölar och lamm irrar runt och försöker dia. För det är verkligheten i Skåne och resten av landet just nu.

Uppenbart är i alla fall att inte något som bland annat LRF, Fåravelsförbundet eller de många lantbrukare som drabbas av vargens härjningar berättat för länsstyrelsen, har gjort någon inverkan på deras kunskaper om praktisk fårskötsel. För då borde de sluta prata om stängsel som är framtagna i teorin, men för de allra flesta är orimliga att använda i praktiken.

Leo Pettersson
Peter Larsson, Konstnär, författare och fårägare
Så här jobbar Kristianstadsbladet med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.