Annons

Varför blir vi lurade av kor på gröna ängar?

Bilder ifrån gårdar med avmagrade kor vadandes i avföring är något som vårt mänskliga psyke gärna slår ifrån sig. De flesta av oss har en självbild att vi är individer som inte luras av tjusiga reklambilder, som tar reda på fakta bakom den prydliga ytan. Men sanningen är en annan.
Psykologi • Publicerad 29 oktober 2021
Detta är en opinionstext i Kristianstadsbladet. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.
”Vi har sedan barnsben fått höra att djuren har det bra och att det inte är fel att äta djur. Därför tenderar vi att mycket lättare ta till oss bilder på kor på gröna ängar.”
”Vi har sedan barnsben fått höra att djuren har det bra och att det inte är fel att äta djur. Därför tenderar vi att mycket lättare ta till oss bilder på kor på gröna ängar.”Foto: Fredrik Sandberg/TT

Under många år har vi i reklamen sett fridfullt betande kor på gröna ängar, oftast i kombination med någon produkt man utvunnit från deras kroppar.

Därför blir det chockerande när ”Uppdrag Granskning” visar upp mjölkgårdar med avmagrade kor vadandes i avföring. Men vi slår snabbt ifrån oss detta och tänker att det måste vara enskilda undantag som myndigheter nog snabbt kommer att sätta stopp för.

Annons

När vi köper en vanlig kyckling i affären tänker vi inte på hur kycklingarna växt upp utan utgår från att de har haft det bra eftersom de kommer från Sverige. Hur kommer det sig?

Det är egentligen ganska lätt att ta reda på fakta bakom de förskönande beskrivningarna som djurindustrin serverar oss. Det är bara att söka på ordet djurindustri på till exempel Youtube.

Så hur kommer det sig att vi ändå blir lurade av företagen som vill sälja sina djurprodukter? Vi kan hitta några orsaker i vad man inom psykologin kallar kognitiva bias. Detta är psykologiska mönster som leder till att vår subjektiva bild av omvärlden avviker från verkligheten. Vi vill särskilt lyfta tre bias som gör att vi ofta sväljer förskönande omskrivningar av djurhållning.

”Att kor i Sverige hålls inlåsta dygnet runt i 8-10 månader, ibland i kedjor, är något vi tenderar att sortera bort eller ignorera.”

Konfirmeringsbias (även kallat bekräftelsebias) är ett mänskligt beteende som gör att vi omedvetet väljer att uppmärksamma information som bekräftar våra nuvarande åsikter och världsbild och ignorerar allt som går emot detta.

Vi har sedan barnsben fått höra att djuren i Sverige har det bra och att det inte är något fel att äta djur. Därför tenderar vi att mycket lättare ta till oss bilder på kor på gröna ängar och andra djur som ser ut att ha det bra.

Att kor i Sverige hålls inlåsta dygnet runt i 8-10 månader, ibland i kedjor, är något vi tenderar att sortera bort eller ignorera sådant eftersom det går emot vår nuvarande bild av hur djur behandlas i Sverige.

Finns prefixet ”eko” med i bilden, eller ord som ”närproducerat” och ”naturligt innehåll” inger detta omedelbart förtroende. Hur språket används spelar roll. Det sägs att korna ”ger” mjölk, vi ”får” kött från dem. Aldrig har vi i reklamen sett texten ”den här mjölken tog vi från en ko”.

Språket används för att bekräfta vår världsbild.

Ett annat bias som styr vårt tänkande är tron på en rättvis värld - där människor får vad de förtjänar och förtjänar vad de får och där sambandet mellan handling och utfall är perfekt. Om det här sambandet rubbas kan individen se det som att risken finns att även hon kommer att råka ut för orättvisa.

Detta i sig är hotande mot vårt välbefinnande och vi eftersträvar att upprätthålla vår tro om en rättvis värld. Miljontals oskyldiga djur som lider för vår middag passar verkligen inte in i tron på en rättvis värld.

Annons

Därför undviker vi att tänka på hur djurindustrin ser ut och sväljer istället företagens skönmålning av djurhållningen. Det gör för ont att tänka på de djur som lever inlåsta dygnet runt och som aldrig under sina liv får se något dagsljus (vilket är verkligheten för de flesta djur inom svenskt jordbruk). Vårt begär efter att tro på en rättvis värld kan även leda oss till att eftersträva rättfärdigande, vi köper kanske ”bara ekologiskt”.

”En tröst är att vi alla påverkas av detta, även de smartaste och mest kunniga professorer. Men vi behöver inte vara slavar under dessa psykologiska mekanismer.”

Egengruppsfavorisering är tendensen att stödja och hålla med om åsikter från de personer/institutioner man uppfattar att man själv tillhör. Argument och uppfattningar som kommer utifrån tenderar vi att inte vilja lyssna på. Detta är något djurindustrin använder i marknadsföring genom att till exempel lyfta fram att det är kött från Sverige, lokalt och närproducerat. Vi uppmanas stödja våra ”egna” svenska bönder och i Sverige behandlar vi djuren bra, är tankar som kan uppstå. Detta trots att djurfabriker i den industrialiserade världen är påfallande lika varandra.

De flesta av oss har en självbild att vi är individer som inte luras av tjusiga reklambilder, som tar reda på fakta bakom den prydliga ytan. Därför kan det ta emot att erkänna att vi påverkas av olika kognitiva bias som försvårar för oss att objektivt utvärdera fakta. En tröst är att vi alla påverkas av detta, även de smartaste och mest kunniga professorer. Men vi behöver inte vara slavar under dessa psykologiska mekanismer. Om vi blir medvetna om våra egna bias kan vi också lättare parera dem genom att mer kritiskt titta på hur vi värderar information när konfirmeringsbias, rättvis värld-hypotesen och egengruppsfavorisering kickar in. Tidigare generationer har synat och förkastat vidskepligheter som häxkonst och ovetenskapligheter som rasbiologi.

Det är dags för vår generation att nu syna djurindustrin och dess dimridåer.

Ajla Stenholtz, leg. psykolog

Christoffer Andersson-Fahlström, leg. psykolog

Martin Smedjeback, fil. kand. i psykologi

Här saknas innehåll

Annons
Annons
Annons
Annons