Varför fortsätter länsstyrelsen riva upp kommunens beslut?

Bland andra har Norén Fastigheter överklagat. Vilket kan uppfattas som en form av kamp mellan två stora fastighetsbolag med anknytning till Hässleholm. I ena ”ringhörnan” finns K-Fastigheter. Dess inriktning verkar fullständigt klar. Höghuset skall byggas. Något annat tycks vara otänkbart. I den andra ”ringhörnan” befinner sig Norén Fastigheter. Dess agerande präglas av att med sakliga och välmotiverade skäl överklaga beviljade bygglov. Norén Fastigheters argument borde tilltala de hyresgäster, som bor i närheten av platsen där den planerade kontorsbyggnaden kan komma att stå.

Eftersom det kan finnas en risk för att dessa hyresgästers boenden kan påverkas negativt. Hur kommer det sig att handläggare/nämnd i Hässleholm ger bygglov, som sedan vid olika tillfällen upphävs hos länsstyrelsen i Kristianstad.

Är det på det viset att kompetensen hos den person, som handlägger överklaganden ingivna hos länsstyrelsen i Kristianstad är mer kompetent än handläggare/nämnd i Hässleholm avseende ett komplicerat ärende? Eller har den så kallade närhetsprincipen fått en betydelse, som inneburit att bygglov har beviljats på ett generöst sätt?

Det vill säga att beslutsfattare i Hässleholm omedvetet påverkats av exempelvis lokala politiker, som vill ha ett höghus på Hantverkaregatan.

Oaktat vilket/vilka skäl som föreligger är det enligt min uppfattning, som kommuninvånare i Hässleholm, viktigt att ärendet för närvarande handläggs hos länsstyrelsen i Kristianstad. Det handlar nämligen om allmänhetens förtroende för hur framför allt utredningar utförs när det gäller ärenden, som för kommuninvånare betraktas som känsliga och dessutom för kommunen har en ekonomisk betydelse. Man kan tala om en förtroendefråga. I sådana sammanhang handlar det inte om huruvida något i realiteten har utförts objektivt eller ej. Utan istället är det allmänhetens uppfattning om huruvida objektivitet förelegat eller inte som har den stora betydelsen.

Klas-Håkan Petersson

Hässleholm