GDPR Illustration

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Vårt språk påverkar både vår omgivning och också oss själva

Ordet som vi släpper ut ur vår mun påverkar inte bara vår omgivning, det påverkar också oss själva. Med anledning av förändringen av vårt språkbruk ordnar Ekumeniska Rådet i Kristianstad en inspirationshelg.
Kristianstad • Publicerad 16 oktober 2019 • Uppdaterad 17 oktober 2019
Detta är en insändare i Kristianstadsbladet. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.
Louise Nyman
Louise Nyman

För snart ett år sedan, lördag den 27 oktober, vid firandet av sabbaten, trängde sig en man in i The Tree of Life Synagoga i Pittsburgh, USA, skrek antisemitiska slagord och sköt människor omkring sig. Elva personer dödades och ytterligare sex skadades. Skjutningen kan tyckas vara ett, i en aldrig upphörande ström, av onda och meningslösa attentat som via media når vårt medvetande. Varför påminna om just detta? Kan vi lära oss något av den ondska som alltför ofta tar gestalt inför oss?

Som människor ställs vi dagligen inför frågeställningar om vad som är rätt och vad som är fel. Vårt samvete, vår inre domare, kommer oss till hjälp med sitt tysta men påtagliga språk: känslor av lättnad eller skam, ljus eller mörker, frid eller hjärtestygn. Men vårt samvete är inte absolut och oföränderligt utan kan påverkas. Ordet, vårt språk, gåvan att kunna kommunicera har en avgörande betydelse i formandet av vårt samvete.

Finns det samvetslösa människor? Eller är detta bara en beteckning vi ”normala” sätter på människor som utför hemska handlingar? Genom historien ser vi att när vi människor utfört vedervärdiga handlingar har det ofta funnits en genomarbetad argumentation som stöd. Människorna, eller den enskilda människan, har arbetat fram en etisk grund som rättfärdigar ett (o)mänskligt handlande och som ger ett lugnt samvete. Kolonialism, nazism, kommunism är exempel på detta. Islamiska staten gav inte några generaliserade muntliga direktiv om hur ”icketroende” skulle behandlas utan hade färdigställt skrifter med anvisningar om hur olika människogrupper skulle behandlas. Inför folkmordet i Srebrenica ägnade serbiska soldater flera timmar åt att med ordens hjälp hetsa upp sig för att rättfärdiga sitt massmord och stilla sitt samvete. Anders Behring Breivik och andra enskilda terrorister formulerar sig, om inte alltid skriftligt, så i alla fall i uttalade ord. Alla tycks ha det gemensamt att de tagit till sig åsikter och att de rättfärdigar sina handlingar med egna ord.

Radikalisering är ett ord vi använder när människor på kort tid förändrar sina värderingar i riktning mot en brist på respekt för människovärdet. På sociala medier är det lätt att göra ideologiska manifest tillgängliga. Det existerar idag ett stort antal hatgrupper som med ett avhumaniserande språk odlar hat mot andra grupper av människor. På dessa hemsidor kan människor finna en gemenskap, ta till sig makabra uppfattningar, skolas till att glida i sina värderingar, och förändra sitt samvete. Dessa hemsidor har många läsare.

Attentatsmannen i The Tree of Life Synagoga formulerade sitt hat mot judar på sociala medier. Med ord formade han sitt eget liv. Med ord skrek han ut sitt hat mot judar då han sköt människor i synagogan, ord med vilka han försökte rättfärdiga sina handlingar. Ordet är centralt i våra liv som människor. Ordet, vårt språk, inte bara speglar vårt samvete och vårt hjärta. Ordet vi låter gå ur vår mun formar också oss själva, vårt samvete och vårt hjärta.

Vid minnesgudstjänsten för de mördade i The Tree of Life Synagoga uttryckte Rabbinen Jeffrey Myers sin väg ur tragedin med orden: ”Sätt stopp för hatfyllda ord. Hatfyllda ord är inte välkomna i Pittsburgh.” Inte bara hatet från dem som gör sig till verktyg för våldet. Utan också hat från dem som blivit offer för våldet. Rabbinen citerade sin mor för att påminna om en gammal sanning: ”Om du inte har något bra att säga – så säg då ingenting.”

Hédi Fried, som genomlevde nazismen från dess framväxt, överlevde Auschwitz och som verkat mot rasism, lyfter ett varnande finger mot det språkbruk vi idag använder och hur vi formulerar oss på sociala medier. Uttryck som ingen tidigare tog i sin mun är numera helt godtagbara. I detta ser hon en normförskjutning och ett förråande, inte bara av vårt språk, utan också av vårt samhälle. Och hon känner igen tendenserna från en tidigare historisk epok då hon under 30-talet växte upp i Rumänien. Hon beskriver hur språket då förändrades. Nedsättande ord användes medvetet i politiska och normförändrande syften. Och med facit i hand måste vi fråga oss vart det leder hän när vårt eget språk nu förråas.

Ordet som vi släpper ut ur vår mun påverkar inte bara vår omgivning, det påverkar också oss själva. Ett demoniserat språk avhumaniserar oss alla. I Matteus 15:11-20 uttalar Jesus Kristus detta klart men samtidigt förtäckt. Inte det som går in i vår mun, utan det som går ut ur vår mun orenar oss.

Med anledning av förändringen av vårt språkbruk ordnar ERiK, Ekumeniska Rådet i Kristianstad, en inspirationshelg, 19-20 oktober, med mål att sätta fokus på hur vi talar. Lördag, kl. 18, i EFS-kapellet, kommer Elisabeth Gerle, präst och professor i etik, att tala utifrån den uppmanande frågan ”Vad är det du säger?” Söndag, kl. 15, i Regionmuseets hörsal, kommer författaren Maria Küchen att samtala med kulturredaktör Sune Johannesson under rubriken ”Att ta ansvar för ordet – om friheten att tala och språkligt våld”.

Med hopp om gensvar.

Stefan Rosén

för Ekumeniska Rådet i Kristianstad

Ärkepräst i Den Helige Demetrios församling

Louise Nyman

Kyrkoherde, Svenska kyrkan, Kristianstad

Ordförande i Ekumeniska Rådet i Kristianstad

Välkommen att kommentera

Välkommen att kommentera! Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kristianstadsbladet och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.