GDPR Illustration

Ta del av vår integritetspolicy

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat vår integritetspolicy så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Vi behöver beredskap – inte Natomedlemskap

Efter Putins folkrättsvidriga angrepp på Ukraina har frågan om svensk säkerhetspolitik med all rätt tagit sig högre upp på agendan. Tyvärr har den lite väl ofta fastnat i frågan om för eller emot Nato, vilket jag beklagar.
Försvar • Publicerad 11 maj 2022
Detta är en opinionstext i Kristianstadsbladet. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.
Finlands och Sveriges utrikesministrar, Pekka Haavisto och Ann Linde, tillsammans med Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg vid en pressträff i januari i år, alltså före Rysslands krig i Ukraina.
Finlands och Sveriges utrikesministrar, Pekka Haavisto och Ann Linde, tillsammans med Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg vid en pressträff i januari i år, alltså före Rysslands krig i Ukraina.Foto: Olivier Matthys

Gällande specifikt Nato är min bedömning att en anslutning är en dålig idé både på kort och lång sikt. Då tänker jag inte huvudsakligen på kärnvapenrisker och allianser med auktoritära ledare som Orban och Erdogan, även om enbart dessa argument är nog för mig personligen att säga nej. Jag menar att den största risken finns på kort och medellång sikt när vårt militära självbestämmande krymper. Skulle dagens situation eskalera ytterligare eller någon annan situation som kan uppstå behöver vi ha en handlingsfrihet. Självständigt kunna analysera och agera som land utan orimliga knytningar till Nato eller någon annan.

Är det däremot något både angreppet på Ukraina och covid-pandemin visat oss är det behovet av en beredskap på många olika plan. Vi behöver fundera på hur vi kan bygga en offentlig verksamhet som klarar sig vid olika typer av kriser. Hur ser vi till att sjukvården fortsatt fungerar, hur ser vi till att äldreomsorgen fungerar och hur ser vi till att ha en livsmedelsförsörjning som inte kräver importerade råvaror? Och till sist, det allra viktigaste, hur bygger vi ett inkluderande samhälle som dess invånare anser det värt att försvara i både kris- och krigstider? En återinförd värnplikt för både kvinnor och män är en bra åtgärd men i sig inte är tillräcklig. En värnplikt för landets medborgare kräver samtidigt att alla känner sig inkluderade och uppfattar att de har en roll att fylla.

”Är det däremot något både angreppet på Ukraina och covid-pandemin visat oss är det behovet av en beredskap på många olika plan.”

Gällande vård, omsorg och livsmedelsproduktion kommer vi inte att kunna klara allt själv och det är knappast heller önskvärt men en hel del behöver vi kunna lösa om internationell handel av en eller annan anledning inte fungerar. Inom sjukvården handlar det om ett antal basläkemedel som behöver kunna produceras såsom antibiotika, och läkemedel för att kunna söva patienter. Inom både vård- och äldreomsorg handlar det exempelvis om skyddsutrustning men kanske minst lika viktigt en organisation med viss luft i systemet. Om en organisation alltid pressas till bristningsgränsen kommer den vara dåligt rustad att klara en kris oavsett vilken form den tar. Vi behöver bygga en vård med någon säng ledig, en äldreomsorg med lite tid över för eftertanke och generellt en offentlig sektor som inte alltid tvingas gå på knäna. Gällande livsmedel finns det givetvis varor vi aldrig kommer att kunna odla men vi behöver fundera på hur vi kan framställa de råvaror där vi idag nästan helt är beroende av import. De som märks tydligast idag är gödsel och djurfoder där beroendet av import behöver minska.

Mikael Persson, gruppledare Vänsterpartiet Kristianstad

Välkommen att kommentera

Välkommen att kommentera! Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kristianstadsbladet och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.