GDPR Illustration

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Vi bör reflektera och minnas vår mörka historia

Idag minns vi "zigenarnatten", och hedrar nazismens romska offer. Natten mellan den 2 och 3 augusti l944 avrättades alla fångarna på ”zigenaravdelningen” i dödslägret Auschwitz. Det var hundratusentals romer som mördades under Förintelsen. Men detta folkmord är fortfarande till stor del okänt.
Debatt • Publicerad 2 augusti 2018
Detta är en opinionstext i Kristianstadsbladet. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.

Idag är också en dag då vi bör reflektera och minnas vår egen mörka historia. Fram till 1954 rådde inreseförbud för romer i Sverige - överlevande från Hitlers utrensningar som tog sig till Sverige möttes därmed av en stängd dörr. Under hela nittonhundratalet fanns en bred uppslutning kring rasistiska föreställningar i vårt land. Föreställningar som bland annat ledde till tvångssteriliseringar. På område efter område behandlades romer systematiskt som andra klassens människor. Denna mörka och fortfarande relativt okända del av vår historia framkommer med tydlighet i Vitboken om övergrepp och kränkningar av romer under 1900-talet som Erik Ullenhag, statsråd i alliansregeringen och liberal, tog initiativ till.

Vitboken och dess innehåll måste fortsatt spridas för att bekämpa dagens antizigansim, diskriminering och utanförskap. För vi måste förstå och ha kunskap om vår egen mörka historia för att också förstå vår nutid. Fortfarande utsätts romer för diskriminering och fördomar. Och utanförskapet biter sig fast. Allt för ofta hävdas att utanförskapet är självvalt. Men då ser man inte verkligheten som den är och har inte heller ha tagit lärdom av historien. År av förföljelse, förtryck och diskriminering påverkar romer än i dag.

Och fortfarande behandlas romer som andra klassens människor i många europeiska länder. Hat, hot och förtryck fortsätter att vara en del av vardagen för romer.

Inför det stundande valet är det dessvärre många romer som inte ser någon anledning att gå att rösta. Det är ett allvarligt demokratiproblem som måste hanteras långsiktigt och inte bara inför valet. Fler romer borde uppmuntras att aktivt verka i politiska partier för att på så sätt delta där politiska beslut fattas. Och flerk måste ta tillfället i akt att redan nu i september gå och rösta för att påverka hur vårt land ska styras.

Det viktiga arbete som alliansregeringen startade för romsk inkludering måste fortsätta. Dessvärre har arbetet tappat fart med den rödgröna regeringen vilket måste ändras efter valet. Det handlar om att ha den romska frågan på den politiska agendan. Att verka för romsk delaktighet och inflytande på lokal men också nationell nivå. I frågor som rör romer ska romer självklart involveras och bjudas in. Det behövs fortfarande ett långsiktigt förändringsarbete för att öka romers delaktighet i samhället.

Idag hedrar vi nazismens romska offer. Imorgon fortsätter vi arbetet för att motverka dagens antizigansim och utanförskap och ge hopp och framtidsutsikter för alla.

Tina Acketoft, riksdagsledamot (L), ledamot konstitutionsutskottet

Diana Nyman, romsk aktivist och nationellt sakkunnig i romska frågor

Rosita Grönfors, romsk aktivist och nationellt sakkunnig i romska frågor

Angelina Dimiter, romsk aktivist och nationellt sakkunnig i romska frågor