GDPR Illustration

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Vi får inte förlora fler unga till droger och brottslighet

Vi ser ett ödesdigert samband mellan bristande skolgång för lågpresterande och kriminalitet. Det är dags för skolministern att agera om vi ska inte ha fler generationer som förloras i droger och brottslighet, till stor skada för samhället.
Utanförskap • Publicerad 12 januari 2022
Detta är en opinionstext i Kristianstadsbladet. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.
Våldsvågen skadar hela vårt samhälle och ungdomar går förlorade.
Våldsvågen skadar hela vårt samhälle och ungdomar går förlorade.Foto: Johan Nilsson/TT

Skolminister Anna Ekström har meddelat att antalet elever som inte kommer in i gymnasiet är totalt för hela landet 16100 per år (Sydsvenskan 10 september 2021). Denna situation dokumenterades redan för tjugo år sedan i en statlig utredning (SOU 2000:39). Det är fråga om generationer av elever som lämnats vind för våg.

I intervjun säger skolministern att detta inte kan fortsätta. Hon överväger att sänka kraven för inträde till gymnasiet för alla elever för att fler ska komma in. Vi avråder bestämt från detta.

Av de elever som kommer in på introduktionsprogrammet till gymnasiet i Malmö blir 87 procent dropouts. Risken är stor att vi får en ännu högre andel med skolministerns förslag.

För ett halvår sedan skrev två av oss på om dessa skolans förlorare (Expressen, den 14 juni 2021).

Vår hypotes var att den misslyckade skolgången för lågpresterande elever kan bidra till att förklara den höga ungdomsarbetslösheten, särskilt hög i invandrartäta områden, men också den höga ungdomsbrottsligheten.

”En polis i Visättra intervjuades om sitt arbete som förhörsledare av misstänkta för mord och andra grova brott. Alla han förhört saknade gymnasiebehörighet.”

Vad har hänt sedan dess?

Kristoffer Örstadius på DN har presenterat uppgifter om samtliga personer som sedan 2017 har häktats, åtalats eller dömts för skjutningar (DN den 7 december 2021). Det är 432 unga män från Irak, Syrien, Somalia, Turkiet ock från forna Jugoslavien. 76 procent av gärningsmännen har tidigare dömts för brott. De flesta saknar eller har låg inkomst. En tredjedel av deras pappor har dömts till fängelse liksom deras mammor fast i mindre grad.

Över hälften av antalet gärningsmän saknade gymnasiebehörighet.

En polisman på Visättra polisstation (utsatt område i södra Stockholm) intervjuades i SvD om sitt arbete som förhörsledare av misstänkta för mord och andra grova brott (Anders Q Björkman, den 25 december 2021). Alla han förhört saknade gymnasiebehörighet.

Uppgifterna styrker vår hypotes om ett ödesdigert samband mellan bristande skolgång för lågpresterande och kriminalitet.

Vi kan med stor sannolikhet räkna med fortsatta förödande konsekvenser av skolmisslyckanden, såvida inte drastiska åtgärder vidtas i skolan.

Vårt förslag: Lågpresterande elever bör redan i nian erbjudas en tvåårig yrkesutbildning som lärlingar vid företag med kompetenta handledare. Närvaro och punktlighet uppmuntras genom lön under sista terminen. Utbildningen avslutas med yrkesexamen. Företag med lång erfarenhet av yrkesutbildning, som Scania och Volvo, bör anlitas för en sådan utbildning. Kraven på teoretiska ämnen reduceras efter vad eleverna behöver för yrkesutbildningen. Alla bör dock lära sig svenska.

Konsekvenser: Lågpresterande elever kan få ett liv i arbete med lagligen förtjänade pengar. Antalet som hamnar i kriminalitet reduceras och med det kostnader för rättsväsendet. Människoliv besparas liksom lidandet för närstående. Oron för att leva i ett laglöst land minskar..

Summering: Vi ska inte ha fler generationer av elever som förloras i droger och kriminalitet till stor skada för samhället. Skolministern bör låta en erfaren utredare utveckla förslaget till konkreta läroplaner i god tid inför höstens skolstart – och inför det stundande valet.

Dan Andersson, före detta kriminalkommissarie vid Region Stockholm.

Roland Andersson, nationalekonom och professor emeritus, Kungliga Tekniska Högskolan, Stockholm, med lärarlegitimation från Lärarhögskolan i Malmö.

Marcus Lindbom, före detta rektor för Sankt Petris gymnasium i Malmö, med lärarlegitimation från Lärarhögskolan i Malmö.

Samtliga härstammar från Kristianstadstrakten.

Välkommen att kommentera

Välkommen att kommentera! Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kristianstadsbladet och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.