Vi måste fortsätta ställa frågor om Förintelsen
Idag, den 27 januari, är det 77 år sedan som Förintelselägret Auschwitz-Birkenau i Polen befriades. Kvar i lägret fanns då drygt 7 500 människor, en av dem var Otto Frank, far till den världsberömda dagboksförfattaren Anne Frank.
Auschwitz var det största koncentrations- och förintelselägret och blev centrum för Förintelsen av den judiska befolkningen. Sammanlagt fördes 1,3 miljoner människor dit och hade inte det stora flertalet mördats vid ankomsten, skulle detta ha varit en av de större städerna i Europa.
”Ju fler frågor vi ställer, desto närmare kommer vi någon form av förståelse.”
Det går inte att förklara Förintelsen på ett entydigt sätt, har Förintelseöverlevaren Hedi Fried sagt, men vi måste fortsätta att ställa frågor. Ju fler frågor vi ställer, desto närmare kommer vi någon form av förståelse.
I dessa tider av antisemitism, främlingsfientlighet och våldsbejakande ideologier, är lärdomar kring nazismens framväxt och dess yttersta konsekvens – Förintelsen – viktigare än någonsin. För även om historien inte upprepar sig så har den en tendens att rimma.
Den 27 januari har varit en internationell minnesdag för Förintelsens offer sedan 2005.
I år uppmärksammar FN-föreningen dagen med en utställning om antisemitism på Regionmuseet. Se den under de närmaste veckorna i Minnesluckan på museet.
Vi har också via judiska församlingen i Malmö engagerat en son till en överlevare som kommer att berätta om Förintelsen och om antisemitism för högstadieelever i kommunen. På detta sätt hoppas vi kunna bidra till att Förintelsen med dess förspel och dess konsekvenser uppmärksammas och att den antisemitism som fortfarande råder runt om i världen försvinner.
Jan Lindelöf, ordförande i Kristianstads FN-förening
Mari Larsson, medlem i Kristianstads FN-förening och författare till den första biografin om Anne Frank – ”Jag vill inte ha levt förgäves”.