Vindkraft och miljömål

Om det internationella energirådet, IEA, får bestämma, krävs för klimatneutralitet bland annat 13 000 vindkraftverk i Norden fram till år 2050 varav 10 000 på land, att transportutsläppen minskar med 90 procent och att energianvändningen effektiviseras.

Svensk vindkraft växer kraftigt. Ändå beklagar sig branschorganet, Svensk Vindenergi, som kräver regeringen på mer och bättre stöd för fortsatt utbyggnad.

Vid årsskiftet fanns enligt elcertifikatsystemet 2 337 vindkraftverk i bruk. För att nå det som branschorganet uppfattar som regeringens slutmål, 30 TWh elkraft, måste ytterligare minst 4 000 snurror byggas i vårt land. Eftersom vindkraften har expanderat snabbare än förväntat har utbudet av elcertifikat ökat, vilket medfört att priset på dem har sjunkit. Nu vill följdriktigt Svensk Vindenergi, att regeringen ska justera i systemet och skjuta till mer pengar, något som i slutänden alla konsumenter får betala på sin elräkning.

Kungliga Vetenskapsakademiens energiutskott har i en utförlig analys visat att Sverige kan klara en utbyggnad av den intermittenta (oregelbundna) vindkraften upp till cirka 10 TWh och balansera den med den tillgängliga vattenkraften. Om vindkraften utökas ytterligare måste elnät/stamnät byggas ut, nya gas- och kolkraftverk installeras eller de skyddade älvarna offras.

Sveriges elproduktion är redan idag i stort sett fossilfri till skillnad från länder som Kina och Indien. Om vi verkligen menar någonting med vårt miljöengagemang för landet, världen och för framtiden, så skulle vi satsa på transportsektorn, där idag cirka 35 procent av utsläppen sker. Dessutom, om vi vill tänka globalt, är det satsningar i länder med fossilgenererad energi, som vindkraften kan ge minskningar av CO2-utsläppen.

Det är inte enkelt att lösa framtidens energifrågor. Vindkraften kan vara ett gott komplement, men aldrig en dominerande källa. Därtill är den för dyr, för osäker, för dålig energimässigt och förstör för mycket. Det finns fler former av förnybart, besparingar, effektiviseringar med mera.

Vi har i vårt land redan nu ett elöverskott. Tyskland och Danmark tvingas sälja vindenergiöverskott till ett negativt pris, det vill säga, säljaren får inte fullt betalt för elen och får dessutom stå för kostnaden av försäljningen.

Industrins kalkyler baseras på att vindkraftverk håller under 20-25 år. Men George Hughes, ekonomiprofessor och tidigare energirådgivare för Världsbanken, har i en rapport gått igenom tusentals anläggningar i Danmark och Storbritannien. Där visar han att vindkraftverk slits väldigt hårt. Redan efter 10 år har elleveranserna minskat med en tredjedel till följd av slitage och haverier och är i princip oekonomiska att driva vidare efter 12-15 år.

Nedgången är ännu större och snabbare till havs. Enligt studien medför detta att vindkraft inte är något alternativ till kol för utvecklingsländerna.

Vindkraft och miljömål. Ska vi fortsätta att låta kustlinjer och hav som Taggen bli bebyggda, skogar bli förstörda och människor bli kringbyggda i vår och andra kommuner för kortsiktiga politiska beslut, tveksamma miljövinster och bolagens naturliga önskan att tjäna pengar?