70-talet inspirerar den nya stadsarkitekten

Nä, hon är inte så romantisk av sig. Inte när det kommer till inredning, design och arkitektur i alla fall. Arkitekten Maria Houmann gillar nationalromantikens bastanta tegelbyggnader med småsprejs i fönstrena. Precis som hon uppskattar 70-talets konsekvent praktiska planlösningar, det gula teglet och flexibiliteten. Robust och bastant.

– Jag tycker om balett också. Och kan kanske se ett mönster i det, att det är konstnärligt men kontrollerat. Det gillar jag.

Hur det ska påverka hennes framtid som stadsarkitekt i lilla medeltida Sölvesborg vet hon inte. Men tycker att utmaningen är häpnadsväckande rolig.

– Jag hoppas kunna vara med och utveckla staden. Det händer en hel del där, med projektet att riva silorna i hamnen och bygga bostäder och så Ljungavikenområdet på andra sidan viken. Det är en fin sommarstad med bra kommunikationer, säger hon, som börjar sin tjänst på måndag.

Att hon skulle bli stadsarkitekt fanns inte i drömvärlden, i alla fall inte än. Men hon blev uppmanad att söka. Lydde uppmaningen efter en kort tids funderande och fick jobbet.

Maria drömde om att bli konstnär, har alltid, alltid ritat. Hon gick också flera konstskolor, i Östra Grevie, I Lund, hon lärde sig skulptera i betong och att svetsa och hade riktigt roligt. Men insåg någonstans att som försörjning var det en omöjlighet.

– Jag läste till gymnasielärare i bild och filosofi och jobbade i ett år innan det inte fungerade för mig längre.

Hon saknar eleverna än i dag, men menade att med för lite resurser och för lite tid med eleverna blev det ingenting av det som hon ville förmedla. Det var inte så kreativt. Så hon sökte sig till Arkitekturutbildningen. Och plötsligt kändes det som om hon hittat hem.

– En kombination av kreativitet och regler. Man har som kreativ arkitekt en kontakt med omvärlden som jag tycker om.

Hon fick jobb efter praktik på Sesam Arkitektbyrå i Kristianstad och stannade där i åtta år.

– Vi jobbade mycket med sjukhusprojekt och utredde bland annat svenska kyrkans församlingshem och arbetade med Röda leds ekonomibyggnad.

Hon jobbade också med ett inredningsprojekt åt Region Skåne, på strålbehandlingskliniken. Hon gillar att arbeta nära beställare och brukare, att fånga upp deras idéer och förvandla dem till verklighet utifrån den budget som finns.

– Ofta är det budgeten som är det mest utmanande.

Hon sökte sig vidare till Cowi för att testa på något annat och har nu varit där knappt två år, innan nästa yrkesmässiga flytt är aktuell.

Själv bor hon förstås i ett 70-tals hus, i gult tegel. I Åhus.

– Utifrån är det ett fint 70-talshus men vi har faktiskt renoverat och tagit bort en del väggar inne.

Mycket av fritiden går åt till att jaga bra vindar. Dottern seglar nämligen och mammans roll är att köra optimistjollen dit det går som enklast att segla. Maria drömmer också om att damma av konstnärstalangen och börja måla igen, bara för att det är så roligt.

Men även om det konstnärskapet dröjer, så kommer hennes penseldrag att rätt snart synas över gestaltningen av framtidens Sölvesborg.