Exotiska djur är hans passion

Fakta

Namn:Scott Mears

Född:Walsall, England

Bor:Kristianstad

Familj:sambo Sara

Yrke:biolog

Intressen:natur, data, musik

Aktuell:30 år

Han är biolog och har alltid varit intresserad av det exotiska. Så vad är mer naturligt än att han har några pilgiftsgrodor och en kameleont som husdjur?

Scott Mears bor i Kristianstad, i alla fall just nu. Han är född och uppvuxen i England och planerar att flytta tillbaka dit, tillsammans med sambon Sara Andersson.

Därav drar man lätt slutsatsen att det var kärleken som förde honom till Sverige, men så är det inte alls. Det var forskningen som lockade. Svenska Sara träffade han i England när hon studerade där.

Hon har just före jul blivit färdig grundskolelärare 4–9 vid Högskolan Kristianstad med naturvetenskap som specialitet. Hon är född i Umeå, uppvuxen i Sundsvall och började studera i England på grund av slarvig genomläsning av studievägledningen.

I Canterbury träffade hon Scott Mears. Han är uppvuxen i Walsall.

Jo, dom har ett fotbollslag där också, förstås, men Scott Mears är inte det minsta intresserad av fotboll och trött på att det första alla svenskar frågor om när de hör att han kommer från England, det är just fotboll.

Även personalchefen på Scan, där Scott Mears för närvar ande arbetar, ställde som första fråga vilket fotbollslag han höll på.

För alla andra som söker jobb på Scan kan Kristianstadsbladet avslöja att rätt svar är Leeds. Fast Scott Mears fick arbete fast han inte höll på samma lag som chefen...

Scott Mears växte upp på landet. Alla engelsmän har en trädgård, förklarar han. I föräldrahemmets trädgård fanns höns, änder, kaniner, fiskar, papegojor och finkar (gouldsamadiner). Som mest fanns 50 arter där.

När han flyttade ihop med Sara i Kristian stad hade hon ett akvarium. Uppe på det byggde Scott Mears ett terrarium. Det är byggt så att de sköldpaddor som numera delar akvariet med fiskarna kan klättra upp till terrariedelen via en trädrot.

– Det blev ljusare med ett terrarium, säger Scott Mears.

Jo, den skånska vintern kan vara mörk inomhus och behöver lysas upp.

För att ytterligare lysa upp tillvaron har Scott och Sara skaffat tre svartgröna pilgiftsgrodor. Arten finns vild i Amazonas och har fått sitt namn av att det är från dessa varelser som indianerna tar giftet till sina pilar. En del arter är livsfarliga även vid beröring, dock inte den svartgröna varianten.

Styrkan i giftet beror också på vilken föda grodorna äter, får jag lära mig. Äter de inte så mycket giftiga insekter så blir de heller inte så giftiga själva. I fångenskap uppföds de på syrsor och fluglarver (maggots).

Pilgiftsgrodorna delar terrariet med Ludmilla, som är en kameleont. Namnet skall uppfattas symboliskt.

Sambon Sara har fått vänja sig vid exotiska djur. I studentrummet i Canterbury hade Scott Mears börsyrsor som har matade med levande gräshoppor.

– De äter dem alltid på samma sätt, med huvudet först, och när de biter av en nerv kan man se hur gräshoppans vingar vibrerar, berättar Scott Mears entusiastiskt.

Sina professionella studier har han ägnat mindre e xotiska arter. Duvhöken i England och loppor och svarta råttor i Danmark.

Via Danmark kom han till Sverige. Det var sommaren 1997 som han arbetade på Gotland som fältbiolog. Han hjälpte Måns Andersson från Uppsala universitet med en studie av halsbandsflugsnapparen.

Sedan flyttade han tillbaka till En gland igen och där träffade han en svenska.

Nu när Sara är klar med sina studier ska det åter bli England för båda. Nu är det Scott Mears som skall avsluta sin lärarutbildning. Han har ett år kvar.

Han gör det i England för att där är utbildningen betald; inga studielån alltså.

Ulf Norenius