Föreningar förenar människor
Vägen hem till Lars G Niwongh är vidunderligt vacker. Rakt in i Linderödsåsens skog slingrar en väg, på slutet kantad av en stengärdsgård strax innan det röda huset där han bor utgör slutstation. Huset byggdes 1882 av hans älskade Astrids släkt och en gång när hon grävde i rabatterna hittade hon en ettöring från just 1882. Nu är hon inte längre kvar i livet, men Lars vill bo kvar i sin skog. Han trivs.
– Här är lugnt och skönt och sedan har jag så mycket för mig att det alltid händer något.
Jo, minst sagt. Lars G Niwongh är en äkta föreningsmänniska, inte nog med att han går med som medlem i föreningar han stöter på, han brukar landa på ordförandeposten. På lokal nivå, på regional nivå och på riksnivå.
– Det har varit så roligt och givande. Vad är det för vits att engagera sig om man inte går in i det fullt ut?
Ensam tidigt
Han fick en lite knepig start på livet. Var duktig i skolan, men trivdes inte på läroverket. Han lämnade skolan och fick någon dag senare jobb på kontoret till en rörfirma. Det var kanske på sitt sätt tur att han blev yrkesarbetande i unga år. Som 13-åring förlorade han sin far i lunginflammation och två år senare dog han mor i cancer.
– Jag var enda barnet och blev ensam kvar. Tack vare en äldre dam i trappuppgången som gick i god för mig, och fastighetsägaren Bröderna Persson som nog sänkte hyran, kunde jag bo kvar.
Lägenheten fanns mitt emot det som skulle bli Åhléns, i det huset som brann ner till grunden för nio år sedan. Barndomen mitt i stan minns han som spännande, det fanns alltid något att titta på.
Nyktert engagemang
Tidigt beslöt han sig för att hålla sig nykter. Varför minns han inte, det bara blev så. Någon gång smakade han alkohol, en annan gång försökte några kamrater fylla honom. Det var 1949 och efter det beslöt han sig för att aldrig röra en droppe. Ett löfte han har hållit, och engagerat sig för. Ordförande i IOGT-NTO på olika nivåer liksom ordförande i Skånes länsnykterhetsförbund där han jobbat mycket med alkoholpolitik och lett samtal i riksdagen för de skånska riksdagsledamöterna är bara några av de uppdrag han haft inom nykterhetsrörelsen.
– Det ledde i sin tur till arbete med folkhälsa och arbete i styrelsen för Sveriges landsråd för alkohol och narkotika.
Det har blivit många Stockholmsresor genom åren. Och Lars är inte den som är den, han har sparat alla sina almanackor sedan 1953 och ägnade en dag härom sistone till att räkna ut att han varit i Stockholm 400 gånger. Lägger man ihop tiden, har han befunnit sig i huvudstaden i två år.
I rörbranschen
Motorförarnas nykterhetsförbund och Våra gårdar (nykterhetsrörelsens gårdar) har haft honom som aktiv medarbetare och så är han förstås tempelriddare, medlem sedan 61 år tillbaka i den helnyktra orden Tempelriddarna.
Han har varit med i styrelsen för Kristianstads teaterförening, ordförande i ett par olika företagsgrupper och branschorganisationer. Detta samtidigt som han ägt och lett ett eget företag med som mest 40 anställda.
– Både jag och Astrid var väldigt engagerade på olika håll. Det är ett sätt att leva, att utnyttja tiden.
Lars var rörbranschen trogen och tog med en kollega över Mårtensson & Nilsson i början av 70-talet. 1986 överlät de firman till NVS, men även om Lars stannade kvar några år passade det inte honom att vara pensionär som varvade ner. Nej, han behövde något att göra.
– Jag engagerade mig i SPF och tro det eller ej, efter ett par år blev jag ordförande. Det var jag fram till i år, i 17 år. Och då hamnade jag i det kommunala pensionärsrådet också, ett mycket intressant uppdrag.
Är frisk
Nu har han lagt de flesta uppdrag bakom sig. Engagemanget och nyfikenheten finns kvar, men han är rätt nöjd över att ha lämnat ansvaret vidare.
Men kan du verkligen hålla dig borta från att peta i styrelsearbetet?
– Det ska nog gå. Jag åker ju på flera möten fortfarande, jag spelar bridge och träffar folk. Jag är peppar peppar frisk och jag är ju helt klar, har ett jädra minne.
Han erkänner att både han och hustrun varit riktiga papperssamlare, så lite ska han börja rensa. Han fortsätta följa nyheter och politik i världen, småprata lite med haren som sitter mitt på gräsmattan varje morgon och fortsätta njuta av naturen runt huset i Kårestad.
