Forskarna: ”Ökad risk för sjukdom för den som sörjer”

Sorg är en del av livet. Förlusten av en älskad närstående är en smärtsam och omvälvande del av livet. Vi drabbas alla förr eller senare och vi sörjer alla olika. Forskningen är tydlig kring att även om sorg är naturlig, så finns en risk att utveckla andra sjukdomar. Sorg kan därmed bli en fara för individen. Och – den som redan har någon form av ohälsa är mer sårbar.

– Forskning visar en ökad risk att utveckla ytterligare ohälsa i samband med sorg. Depression, komplicerad sorg och även självmord förekommer, säger docenten i omvårdnad, Ann-Christin Janlöv som leder projektet.

Att som äldre förlora sin livskamrat och drabbas av akut sorg innebär en ökad risk för hjärtinfarkt och även död inom ett dygn efter dödsfallet. Den risken kvarstår månader efteråt.

– I en större svensk studie kring patienter som fått hjärtinfarkt, noterades en ökad risk vid förlust av en livskamrat de senaste tolv månaderna.

Ann-Christin Janlöv drabbades själv av stor förlust för något år sedan. Hon började då läsa in sig vetenskapligt kring sorg och eftersom hon jobbar med hälsa och omvårdnad och är sjuksköterska i grunden var det naturligt att vända blicken dit. Just den ökade risken för att den sörjande blir sjuk intresserade henne.

– Det är intressant eftersom sorg är en naturlig reaktion. På samma sätt är det naturligt att fysiska frakturer är smärtsamma, men att sådana läks så optimalt som möjligt noteras av vårdpersonal på ett annat sätt. Hur vård- och omsorgspersonal uppmärksammar sorg när redan sjuka människor sörjer är mer oklart, men intressant.

Anne-Lie Larsson är specialsjuksköterska inom vård av äldre och doktorand i projektet. Hon intervjuar olika grupper inom vård och omsorg, som hemtjänstpersonal, de som jobbar på olika sorters boende, inklusive korttids- och demensavdelning samt hemtagningsteam. Just nu håller hon på att analysera svaren tillsammans med Eva-Lena Einberg, också forskare i projektet.

Det saknas nämligen undersökningar av vård- och omsorgspersonals upplevelser av att möta patienters sorg. Även en dement person känner förstås sorg. Det är inte alltid de kan sätta ord på den, men personalen kan hjälpa dem genom att ställa frågor eller titta på bilder och ta emot deras sorg.

– Det ska bli mycket spännande att skapa kunskap kring deras erfarenheter. Vi vill främja ett bemötande som minskar risker att drabbas av ytterligare ohälsa, säger Anne-Lie Larsson.

Kunskapen från studierna kommer att användas för att ge vård- och omsorgspersonal ökade förutsättningar för att ge patienter ett individuellt anpassat stöd i sorgeprocessen.

Docenten i omvårdnad med specifik kompetens i palliativ vård, Ingela Beck, tycker att projektet är spännande.

– Trots att så många som 90 000 svenskar dör varje år, pratar vi sällan om död och sorg. Det här är ett angeläget område att forska kring. Vi vill ge ökade förutsättningar att minska sårbarheten för de som redan är i en utsatt situation.

Hur vi upplever sorgen beror på ett flertal olika faktorer. Omständigheterna kring döden spelar roll för sorgen. Den som förlorar ett älskat barn eller en livspartner har större risk för att utveckla komplicerad sorg och ytterligare ohälsa. Även då döden kommit plötsligt, våldsamt eller plågsamt ökar risken att den nära sörjande blir fysiskt eller psykiskt sjuk.

– Men också livsomständigheter påverkar, som i vilken livsfas förlusten drabbar, vår socioekonomiska situation och status. Förlusten medför ofta andra förluster, förklarar Ann-Christin Janlöv.

En vårdtagare som är ny på ett boende kan ha flyttat in för att livspartnern precis har dött.

– Den personen har då inte bara förlorat sitt hem, utan också kanske den person som stått dem nära, säger Anne-Lie Larsson.

Målet är att ge bättre stöd för vårdpersonal att möta existentiella frågor på ett sätt som matchar just den sörjandes personliga sorg och livssituation.

– Det behöver lyftas i utbildningen, men också i samhället. Finns det en risk att man ger läkemedel istället för att öppna för samtal? undrar Ingela Beck som själv har ett bra tips:

– När du möter någon i sorg, utgå från att det är svårt. Fråga inte ”hur mår du”, utan förutsätt att det är smärtsamt. Var genuint nyfiken och ge möjlighet för den sörjande att uttrycka sig. Bekräfta deras minnen, var inte ”hjälpnödig” utan låt den sörjande styra vad den vill prata om.

Resultatet av studierna dröjer ytterligare drygt ett år. Inom projektet har fler mindre studier gjorts tillsammans med studenter genom högskolans forskningsportal. Till exempel kring vilka erfarenheter kommunernas anhörigstödjare har av att möta sorg eller distriktssköterskornas erfarenheter av vilken betydelse deras egna upplevda sorg har i mötet med patienten.