"Jag kan inte stava till pensionär"

Namn: Bertil Norström, skådespelare.

Fyller: 80 år den 9 september 2003.

Familj: hustrun och kollegan Margreth Weivers, sonen Per, tre barnbarn.

Bor: i Stockholm.

Aktuellt: repeterar drottningroll på Dramaten.

Jubilaren tänker ta frugan och smita på högtidsdagen. Men de blir inte borta så länge.

– Jag har ju repetitioner på Dramaten som väntar, påpekar den blivande 80-åringen.

Han har sjungit både operett och opera. Spelat såväl klassisk som modern dramatik. Dansat balett och översatt pjäser. Skrivit musikaltexter och regisserat (bland annat delfiner.) Medverkat i 60-talet filmer för både vita duken och tv-rutan. Och för evigt ristat in sitt namn i såpahistorien som den av äktenskapsproblem tyngde lagerförmannen Bengt i "Varuhuset".

– Men någon drottningroll kan jag inte påminna mig att jag gjort förut så det kan vara på tiden, tycker Bertil Norström.

Detta apropå att han ska spela den vita drottningen i "Alice i Underlandet", vinterns stora familjeföreställning på Dramaten med premiär i december. Jämnårige kollegan Ingvar Kjellson spelar det svarta kvinnliga majestätet.

– Det är nog första gången för honom också. Roligt ska det bli i alla fall. Vi kommer att hålla på till mars nästa år, meddelar Bertil Norström belåtet.

Lika lite som två år yngre fru Margreth har han lärt sig att stava till pensionär.

– Nej, varför ska man det? När det inte behövs och uppdragen bara fortsätter att ramla in. Och så är det ju så roligt att jobba när man har förmånen att få vara frisk och kunna göra det.

Efter snart sex decennier i hängiven tjänst hos fru Thalia med avnämare har Sala-grabben Bertil Norström hunnit med det mesta sedan debuten 1946 som operettcharmör i "Eskapad" på Oscars. Mera operett blev det under den lyckosamma tiden 1947-1949 på Hippodromteatern i Malmö.

Därpå följde fem år av blandad dramatik på Malmö stadsteater. Senare fick motsvarande kommunala scen i Norrköping honom att styra kosan mot norr igen.

I hela tjugosex år, 1953-1979, tillhörde han ensemblen på Norrköpings stadsteater. Här firade inte minst komikern Bertil Norström triumfer - bland annat som Leopold i "Vita Hästen" 1956, Jeppe i "Jeppe på berget" 1962 och Tevje i "Spelman på taket" 1968.

När han inte själv stod på scenen regisserade han kollegorna, i till exempel "Å, vilken härlig fred", Wermlänningarne" och "Boccaccio".

– Ett lite mera udda men mycket angenämt regiuppdrag jag hade var att regissera delfinerna när Kolmårdens djurpark var ny. De var underbara att jobba med, måste jag säga. Så lydiga och villiga, minns Bertil.

Efter Norrköping blev det Stockholms stadsteater i fem år och därefter tv-teatern i tre, till 1987. Efter det har Bertil Norström varit frilans – en förutsättning för att fullt ut kunna genomföra det växelbruk som har varit och fortfarande är kvintessensen i hans teaterkarriär. Och som gör att frågan om vad som varit roligast alltid besvaras med:

– Omväxlingen. Att jag haft så skiftande uppgifter.

En annan och minst lika stor lycka har varit att han haft och har sällskap på den långa resan av sin kära hustru.

Bertil Norström och Margreth Weivers träffades i mitten av 40-talet när de båda var elever på Calle Flygares teaterskola. Tycke uppstod, bröllopsklockor ringde och sonen Per föddes. Allt inom loppet av två år. I dag har de varit – närapå gnisselfritt – gifta i 56 år.

Om detta beror på att de nästan alltid varit på samma teater vill han låta vara osagt.

– I början spelade vi knappast ihop. Om man inte räknar att jag spelade pappa till Margreth ett par gånger, förstås, skrockar Bertil. Fast vi gjorde mera tillsammans som par senare.

Bland annat gjorde de båda ett bejublad framträdande 1969 som grönsakshandlare Schultz respektive fru Schneider i "Cabaret" på Oscars . Och i "Rederiet", saligt i åminnelse, blev det ett kort men gemensamt inhopp som ett synnerligen ohederligt båtförsäljarpar.

– Ja, vi har mycket på vårt samvete, Margreth och jag, skrattar maken. Hon har lika svårt som jag att säga nej när det kommer ett lockande anbud. Något han själv definitivt inte skulle tacka nej till vore en roll i en eventuell fortsättning på "Solbacken Avd E", Carin Mannheimers dramaseriesuccé från i våras med bland andra Margreth Weivers i rollen som Margit, en av åldringarna på äldreboendet Solbacken.

– Jag hoppar gärna in där om jag får chansen. Jag har ju åldern inne, påpekar den blivande 80-åringen och skrattar gott igen.

Monica Frime