Juletider!
Ibland när jag i trafiken möter lastbilar med en så där hemtrevligt inredd hytt. Med sånt som föraren själv tycker är fint: adventsljusstakar, lampskärmar och annat färgglatt som gör arbetsmiljön mysigare. Då kan jag få en intensiv längtan efter att bli lastbilschaufför. Fast det är nog inte egentligen själva framförandet av ett stort och tungt fordon som lockar. Utan just själva grejen att få göra det mysigt i sin lilla lastbilshytt. Förvisso brukar denna längtan bara vara si så där en två-tre sekunder, men i alla fall. I dessa tider finns det gott om möjligheter att få bygga sitt efterlängtade, mysiga bo. Kanske är det just detta som gör att vi i de allra flesta hem så här års drar in Sveriges barrigaste träd i vardagsrummet. Att vilja "mysa till det" hemma, så väl som på arbetsplatsen står för någonting. Vi behöver få utlopp för vår längtan att göra det fint och ljust i mörkret. Problemet är bara att vi brukar märka att det inte är så väldigt enkelt att förvandla en mörk värld till en ljus. Ytan undantagen. De gångna veckorna har vi haft goda chanser till att även lysa upp under ytan; vi har kunnat betalkramas i Röda Korsets regi. Skänka pengar till Lutherhjälpen och SKM:s stora julkampanj, som i år går till arbetet mot hiv och aids. Kanske har vi tagit mod till oss att genom olika organisationer bidraga med julklappar till dem som inte har råd själva, i Sverige så väl som i andra länder. Och givetvis handlat både klappar och julmat klimatsmart. Allt för att ge världen en framtid. Det trista är bara att en så väldigt liten del av oss kommer för oss att ta ens någon av alla dessa chanser. Vi har faktiskt inte tid, för vi bygger bo. Trist, särskilt med tanke på att julens budskap handlar om att komma med glädje, värme och stjärneljus till en mörk värld. Om att se det som man kanske inte alltid har tid och ork över till att se. Och helst av allt, faktiskt göra något åt. Vilken tur att det är hela två dagar kvar, så att vi kan hinna med att sprida lite ljus i decembermörka hjärtan. Trots att det faktiskt är två dagar kvar, så vill jag passa på att önska alla en riktigt varm, ljus och omtänksam jul – en sådan som vi alla behöver. Vad som sen står på bordet eller gömmer sig i paketen, det är inte lika viktigt. Tro det eller ej. God Jul!Marie-Louise Nilsson