Till minne
Per Pauler finns inte längre hos oss. Jag ska försöka sammanfatta lite om honom ur min synvinkel. Han gick bort för några veckor sedan knappt 60 år gammal.
Han växte upp i ett präst-hem i västra Skåne tillsamman med föräldrar och syskon. Efter skolgång läste han sociologi och statistik på universitet och därefter började han på Tandläkarhögskolan i Malmö och tog sin examen.
Mitt första möte med honom var på tandkliniken i Åstorp, där han och hans fru Kerstin arbetade. När han sökt tjänsten som klinikchef i Bromölla inbjöd han oss på folktandvården i Bromölla till sin arbetsplats och det första intrycket av honom och Kerstin var mycket gott och vi önskade dem välkomna till Bromölla. Han flyttade in i en villa och familjen utökades så småningom med tre barn.
Eftersom Per och Kerstin båda var intresserade av natur och miljö flyttade de till ett underbart vackert ställe vid Oppmannasjöns strand.
Där kunde de ägna sig åt att sköta alla sina djur, en stor damm med karpar, ett hägn med hjortar samt inte minst fåglar av alla sorter och färger. Per kunde dessutom lätt ägna sig åt sin favoritsysselsättning på fritiden nämligen att paddla kajak. Per var också en mycket skicklig trumpetare och hans tjänster togs i anspråk bland annat i många kyrkor.
Den första utmaningen för Per på tandkliniken i Bro-mölla var en projekterad utbyggnad av vårdcentralen där han fick delge sina synpunkter på utformning och inredning vilket han skötte så utmärkt att det efter nästan trettio år fortfarande fungerar utmärkt.
Den andra utmaningen var inträdet i dataåldern för klinikens del. Han och en kollega utarbetade ett dataprogram som omfattade epidemiologi, det vill säga tandsjukdomarnas frekvens och åtgärderna för deras botande i vår kommun. Dessutom innehöll programmet ekonomiska data såsom intäkter och kostnader för vår klinik.
Dessa program blev så småningom av stor betydelse dels för oss som arbetade på kliniken och även för befolkningen i Bromölla.
Nästa utmaning han ställdes inför var omvandlingen av Kristianstads läns landsting till Region Skåne. Den har i stort sett skett utan större friktioner mellan politiker samt andra makthavare och kliniken, vilket får tillskrivas Pers diplomatik.
Den sista utmaningen var av mycket stor betydelse för kostnad och effektivitet inom tandsjukvården. Då infördes det så kallade frisktandvårdsprogrammet vilket innebär en typ av tandvård, där patienten årligen betalar en viss summa för att hålla sina tänder friska. Detta har skett med sådan framgång på Bromöllakliniken att flera utmärkta erkännanden har erhållits till stor del beroende på Pers glödande engagement.
Per är alltså borta för alltid. Men för oss på Bromöllakliniken och särskilt hans närmaste var han mycket betydelsefull och kommer att vara det länge än.
Vi saknar honom så!
Bengt Nilson
före detta arbetskamrat
