Även den kallaste vår följs av en sommar
Som Åhusboulare får man inte förlora modet ens när man morgon efter morgon möts av utetermometerns isande utseende.
Då gäller det bara att leta upp de nyinköpta handvärmarna, de där som man tänkt använda först när den vår de svage kalla höst infaller.
Banorna är emellertid nykrattade med hjälp av Allans senaste innovation, den humandrivna hästräfsan som endast kräver en hästkraft för att i två drag göra dessa grusplaner till den vackraste syn en boulespelare kan se.
Aldrig smakar kaffet/teet /chokladmjölken så gott som efter den första ronden, antingen man har vunnit eller förlorat sitt spel. Har man vunnit är man en smula kaxig och hörs när man skryter om sitt vackra kast eller lyckade bortskjutningar av motståndarens klot.
Har man förlorat är man inte riktigt lika högljudd – men man samlar sig för nästa omgång. Då skall man minsann visa framfötterna. Vilketdera man gör så är det en särskilt god stämning med mycket skämt och glada skratt, och en förlust tas inte så hårt.
Efter en vinter som den senaste med katastrofer som tsunamin och orkanen, vilka lade sin sordinerande hand över hela Sverige och påverkade så många familjers liv, har det varit svårt för många att se framåt.
För oss Åhusbor har det tillkommit några som i det stora hela är småttigheter, men för enskilda ändå blivit stora frågor. Frågan om det lokala "Turning Tower" översatt till åttavåningshus i Åhusparken har varit föremål för diskussion på både möten och i insändarspalter.
Nu är dock Åhusparken hemvist för boulespelarna, men om vindarna blåser dit vi vill, det vill säga i västlig riktning, kommer också de kommunala banorna på hamnplan att tas i bruk – och därmed kanske den nya traditionen att äta sillamacka på Pråmen att återuppstå.
Rosa Mattiasson
Åhus
