Det var bättre förr

Det har skrivits mycket om kyrkan i Nosaby och att det inte är harmoni i församlingen. Så var det inte på kyrkoherde Kastmans tid. Då hade vi en lärd och allvarlig präst, då hade vi kyrkvärdar och kyrkoråd som valdes efter att de hade anseende bland folket och var beredda att arbeta för kyrkans bästa.

Man visste också var de bodde. Kyrkoherden bodde i prästgården och kyrkorådets medlemmar bodde alla i församlingen och om så vore kunde man peka ut deras hus. Lösdrivare som var skrivna i pannrummet eller i skjulet på begravningsplatsen kunde inte sitta i kyrkorådet.

Vi hade inte heller en präst som körde till jobbet och tämplade in och for hem när han inte hade några särskilda arbetsuppgifter. Då visste Nosabyborna att de alltid var välkomna hem till prästen och hans fru. Det har ändrat sig sedan dess. Bland annat har jag slutat att gå i kyrkan.