Det var tattoo, må ni tro
Tapto heter det på svenska, tattoo på engelska. Namnet kommer av det plattyska ”tap to”. En signal som innebar att profossen (forna tiders militärpolis) satte tappen i öl- eller brännvinstunnan och knektarna gick hem och la sig. Soldathumorn har satt text till signalen:
– När aftonsolen sänker sig, går bassen hem och lägger sig, God natt, God natt, God naaaat.
Numera är tattoo också benämning på stora uppvisningar av militära musikkårer efter modell av Edinburgh Tattoo. Stockholm har tagit efter och i mitten av augusti var det på nytt Ystads tur (första gången var 1999).
I dragonernas gamla kasernområde, där även infanterister, pansarsoldater och luftvärnare huserat, hade riggats läktare som kunde svälja mer än 5 000 åhörare. Här erbjöds strålande föreställningar tre kvällar i rad. Fullsatt hus. Tio kårer med över 500 musiker från sju länder visade vad de kunde och publiken svarade med stor entusiasm. Ystad International Military Tattoo 2001 var en tre timmars hejdundrande musikfest.
Från Plymouth kom Band of HM Royal Marines. Småväxta musiker i tropikhjälm – den alltför storvuxne trivs inte i ett trångt örlogsfartyg. Från Skotska Höglandet kom säckpipor och trummor, från Köpenhamn Den Kongelige Livgardes Tambourkorps, från Oslo Norske Gardeveteraners Drillkontingent.
Norrmännen är världsmästare både på att åka skidor och jonglera med bajonettförsedda gevär. Det senare såg livsfarligt ut, men gutterne verkade kunna sina saker. Deras värsta nummer – ”köttkvarnen” – var dock ej med.
Sverige representerades av Borlänges skolorkester och två hemvärnsmusikkårer. De spelade förträffligt, men många undrade varför ingen av arméns värnpliktskårer var representerad. Det lär ha berott på Jantelagen och allmän oginhet på högsta ort.
Eldsjälen bakom Ystad Tattoo heter Håkan Blixt. 1996 åkte han med dåvarande Östra Göinge, numera Kristianstad, hemvärnsmusikkår till Stockholm Tattoo och fick en idé. Han skulle ordna ett eget Tattoo hemma i Ystad. Samma dag som organisationskommittén hade sitt första sammanträde kom besked att Skånska luftvärnsregementet (Lv 4) skulle läggas ned. Hur skulle man klara av ett Tattoo, när hemmaregementet och dess stöd försvann? Luften gick ur de flesta. Men inte ur Håkan Blixt.
Ystad är att gratulera till sitt Tattoo! Skulle Ystadborna tröttna hoppas jag vi kan stå till tjänst här i Kristianstad. Planen framför Ridhuset på Östra kasern skulle passa utmärkt.
Tills vidare får vi glädja oss åt Bokfestivalen. Den gick av stapeln vid månadsskiftet och detta år var vädret bättre än i fjol – alla skyfall uteblev. Här erbjöds goda tillfällen att fynda och förstärka sitt bibliotek med både rariteter och vanlig förströelseläsning. Det fanns också möjlighet att se och höra diverse författare. Hasse Alfredson såg nästan lika levande ut som i tv. Fast lite äldre verkade han nog.
Även i Åhus har det givits festivaler. Jag var på Ålafestivalen på Torget och smorde kråset med rökt, luad, kokt och stekt ål. För första gången i mitt liv smakade jag ålasoppa. Den smakade gudomligt. Härom veckan var det dags igen. Denna gång var soppan ännu lenare. Vad har jag inte missat tidigare i detta liv! En ros till källarmästaren med samma namn.
Tattoo, Bokfestival, Ålafestival och mycket, mycket mera. Det är inte lätt att välja.
Varför inte sniffa på lite av varje? I mitt första val av festival är jag ambival(ent). Sedan ger det sig.
ANDERS BOJS
