Fem sätt att anpassa sig – fem skäl till att rösta nej
NEJ Det pratas mycket om utanförskapet om vi inte går med i EMU – men sällan om den anpassning vi tvingas till inom unionen. När vi inte längre har penningpolitiken och ränteverktyget tvingas vi till en anpassning som slår mot folket.
Det första sättet att jämna ut spänningar mellan olika regioner är att folk helt enkelt får flytta dit jobben finns. Från svaga till starka regioner, från Mora till Madrid.
Det andra är att ta anpassningen på lönerna – helt enkelt vara beredd på en sänkt lön i dåliga tider, och hoppas att priserna följer efter...
Det tredje är att Sverige gör en så kallad interndevalvering, vilket innebär att man sänker en del skatter (till exempel arbetsgivaravgifter) och istället höjer andra (till exempel inkomstskatter). På det sättet blir det billigare att anställa, men folk får lägre lön.
Gemensamt för alla de här sätten är att de är tröga mekanismer som, förutom att de tar lång tid att genomföra, lägger hela bördan på vanligt folk.
Det fjärde sättet, finska buffertfonder, är inte aktuellt i Sverige, men skulle även det innebära att arbetarna fick gå med på sänkt lön i dåliga tider.
Det femte och sista sättet är att helt enkelt ha centrala omfördelningar av pengar | skapa en stat.
Så ni som vill lägga bördan på folket och bo i en europeisk toppstyrd superstat – rösta ja!
Nela
