Gamla pensionssystemet ekonomiskt ohållbart

Den senaste tiden har man i tidningar, radio och tv rapporterat om att Försäkringskassan blivit nedringd av pensionärer som velat ställa frågor med anledning av de nya pensionsvillkoren. Efter att ha tagit del av F-kassans information kan man, efter visst besvär, bilda sig en uppfattning om dessa villkor. Några frågor återstår dock: – Vad är det för fel på den gamla terminologin? Sedan årtionden är ord som folkpension, ATP och kompletteringspension (tjänstepension) välkända begrepp för de flesta svenskar. Vad blir bättre av att döpa om till exempel de förstnämnda till tilläggspension. Tillägg till vad? – I många år har pensionerna till tidigare stats-, kommunal- och landstingsanställda utbetalats från ett håll och den preliminära skatten som dragits i stort överensstämt med den slutliga. Med övergången till två utbetalare, F-kassan och KPA eller SPV, får varje pensionär själv beräkna om de två skatteavdragen kommer att vara tillräckliga. Därtill, en samordning av utbetalningar har på andra områden setts som rationell. Här gör man tvärtom, delar upp dem. – Från och med 2003 ska alla pensionärer, även de med lägst pension, betala skatt och därmed lämna alternativt godkänna en självdeklaration. Detta medför merarbete både för de pensionärer som tidigare sluppit betala skatt och för skattemyndigheten som tidigare kunnat bortse från denna grupp. – Vem har initierat de gjorda förändringarna? Riksdagen, finansdepartementet, Riksförsäkringsverket? – Varför har man inte på något sätt klargjort syftet med ändringarna och vilka eventuella ekonomiska eller andra vinster man tror sig kunna uppnå? Om man informerat om detta hade man förmodligen uppnått en bättre förståelse för de gjorda reformerna. Att man därtill kunnat informera pensionärerna bättre och tydligare är de många förfrågningarna ett bevis på. Paul Heurgren Svar: I och med att riksdagen har fattat ett beslut om ett nytt pensionssystem går med nödvändighet den gamla terminologin i graven. Folkpension, pensionstillskott och ATP försvinner och Garantipension, tilläggspension och inkomstpension blir nya begrepp. Införandet av ett nytt pensionssystem har främst motiverats utifrån att det gamla ATP-systemet var ekonomiskt ohållbart, dels beroende på kopplingen till prisutvecklingen i samhället och dels på grund av att vi får en allt större del pensionärer som lever allt längre. Eftersom ATP-systemet var ett förmånsbaserat system (60 procent x medelpoängen x basbeloppet) skulle detta systems fortlevnad resultera i allt högre avgifter för den yrkesverksamma befolkningen. Därför har man infört ett avgiftsbaserat system (lite förenklat 18,5 procent på lönen) och kopplat detta nya system till den ekonomiska utvecklingen i samhället istället för till prisutvecklingen. Det är givetvis för tidigt att bedöma det nya systemet men hittills har den nya värdesäkringen inneburit en bättre avkastning på inkomst-/tilläggspensionen än det tidigare ATP-systemet. Utvecklingen när det gäller ”den lilla delen” det vill säga premiepensionen har dock hittills varit minst sagt avskräckande, men den har å andra sidan möjlighet att repa sig över tiden. Tilläggspension, det vill säga pension genom arbete eller inkomstpension, som det heter i det nya systemet, har fått sitt namn på grund av att den ska ses som ett tillägg till Garantipensionen som utgör en grundnivå. När det gäller den tidigare samordningen mellan SPV/KPA och den allmänna pensionen har regeringen och riksdagen beslutat om en separation på grund av att bland annat kunna genomföra besparingar och dessutom effektivisering av antalet utbetalningsaktörer. I det reformerade ålderspensionssystemet kommer utbetalningarna av allmän pension att bygga på uppgifter från RFV (riksförsäkringsverket); FK (försäkringskassorna) och PPM (premiepensionsmyndigheten). Regeringen anser att ytterligare aktörer i utbetalningssystemet skulle öka komplexiteten och kostnaderna. Ett annat skäl är att såväl SPV som KPA lägger om sina tjänstepensioner från förmånsbaserade system till avgiftsbaserade system, precis som det allmännna pensionssystemet. Därmed finns det inga förutsättningar för samordning enligt den gamla modellen. Att alla ska betala skatt på sina pensioner från och med inkomståret 2003 motiveras främst utifrån att vi får enhetliga skatteregler för såväl yrkesverksamma som för pensionärer. I och med införandet av det nya systemet har vi dessutom fått två ålderskategorier ur pensionshänseende: Födda 37 eller tidigare och födda 38 eller senare. Genom att båda kategorierna omfattas av ett bruttopensionssystem underlättar detta bedömningen till inkomstprövade förmåner till exempel bostadstillägg till pensionärer (BTP). Om inte båda kategorierna hade omfattats av ett bruttosystem hade vi fått två olika system för inkomstprövade förmåner. Det hade ytterligare ökat komplexiteten i pensionssystemet. Per-Olof Hultberg Försäkringskonsult Försäkringskassan Skåne