Inte alltid lätt att avgöra vad som är rätt eller fel
Varje vecka ser jag fram mot Willy Alms spalt ”Gomorron”, med hans kåserier och funderingar inom de mest skilda områden. De är fyndiga, dråpliga och, framför allt, roliga. Dessutom är han en mästare på verbal ekvilibristik(!). Den 27 oktober framlade han sina tankar under rubriken ”Nygamla nifasoner bland ungdomar”. (Detta tema har förresten tidigare ventilerats i Bladet, se inläggen 23/2, 26/2, 5/3, 16/3, 20/3 och 23/3 1999). Tyvärr begår han ett tankefel: Han ställer ”du” och ”ni” som motsatser till varandra. Men det ena alternativet behöver ju inte utesluta det andra! ”Ni” är ett enkelt ord att rent verbalt visa artighet och respekt mot andra. Jag uppfattar inte niandet vara ett tecken på bakåtsträvande eller att det skulle bidra till att vidga klyftorna mellan generationerna. Själv har jag de senaste åren ofta blivit niad av både yngre och äldre personer och har absolut inte blivit förnärmad av detta. Tvärtom! Vilket dockinte innebär, att jag ogillar bli duad! Till dig, ”unga fröken i kiosken”, vill jag säga: Ditt niande av kunderna är säkert uppskattat av många! Fortsätt vara artig, du förlorar inte på det! Och så till förbudet att beträda gräsmattor: Kommunen och privata tomtägare gör stora insatser att skapa trevliga miljöer för oss alla, med fina gräsmattor, buskar och planteringar. Sådant kostar! Och vad gör folk? De sneddar över gräset, går genom buskage och över rabatter (för att spara tid?), allt detta lämnar fula spår i form av upptrampade stigar och förstörda växter. Det är företrädesvis unga, friska människor som gör sig skyldiga till nämnda skadegörelse, äldre – och ofta till och med handikappade – har ork och tid att använda gångvägarna. (Att sedan parkanläggare är dåliga psykologer, okunniga om mänskligt beteende, är ett annat kapitel). Här finns en uppgift för Willy Alm: Gå ut på stan med kameran och dokumentera hur det ser ut överallt! Resultatet kanske blir en tankeställare för åtminstone någon av dessa förbudsbefriade grästrampare! Slutsats: Allt i vår värld har olika sidor. Att avgöra, vad som är ”rätt” eller ”fel”, förlegat eller framsteg är inte alltid så enkelt. Till sist: En stofil är ett gammalt original, med förlegade åsikter och idéer, ett slags kuf. Har Bror Rexed och Kung Gustav VI Adolf gjort sig förtjänta av detta attribut? ECKARD DUSSA Kristianstad Svar: Tack för de uppskattande orden. Vad gäller ”stofilerna” har du förstås alldeles rätt. Å andra sidan kallade jag också kungen ”den hedervärde gamle mannen”. Kanske kan det lindra min synd i någon liten mån? WILLY ALM
