Låt föräldrarna bestämma

Hade vårdnadsbidraget införts hade jag inte återgått till mitt arbete förrän mitt barn var tre år. All denna ångest över att behöva väcka henne klockan 05.30 för att stressa iväg till dagis och jobb hade varit bortblåst.

Kvinnofälla är snarare att vilja vara hemma men inte kunna. Krantz skriver att 3000 kronor inte är mycket, men det täcker ju en hel del. Krantz skriver att det är i barndomen vi formas och att förskolan ger grunden till ett livslångt lärande. Borde det då inte vara föräldrarna som formar och ger grunden att lära sig? Som mamma har jag fått höra att barn "behöver" vara på dagis för att kunna leka med andra barn.

Själv tror jag att det är just föräldrar som vill döva sin ångest som säger dessa påståenden, när all vetenskaplig forskning visar att barn under tre inte har behov att vara på dagis utan behöver trygghet, lugn och ro. Vilket man sällan kan få med all stress kring dagis.

Krantz skriver även att införandet av vårdnadsbidrag kommer att ge en merkostnad på 11 miljoner kronor, men nämner inte hur mycket det kostar i skattepengar att ha ett barn på dagis i ett år. Enlig mina beräkningar kostar detta mer än vad ett vårdnadsbidrag kostar per barn. Krantz skriver även att låg- eller medelinkomstfamiljer inte skulle ha denna möjlighet. Vi är en medelinkomstfamilj och vi anser oss ha råd då vi får prioritera bort resor, resturangbesök och shopping. Vi anser att vårt barn är viktigare.

Vi har nämligen inte skaffat barn för att dagispersonal skall uppfostra dem, utan de skall växa upp i en trygg, lugn och harmonisk miljö. Inför vårdnadsbidrag och låt var och en få välja.

Aleksandra, mamma och akademiker