Sänk skatten på drivmedel

Näringsminister Maud Olofsson har deklarerat att det sker uteslutande av klimatskäl – ironiskt med tanke på att de flesta svenskar just nu inte precis tycker att värme och brist på snö är våra största problem!

Helt utan ironi är fakta att Sverige redan har världens högsta koldioxidskatt och att skatten på drivmedel är 1000 procent högre än den genomsnittliga skatten på alla andra utsläppskällor i Sverige, långt högre än FN:s klimatpanel (IPCC) förslag för att hindra en fortsatt global uppvärmning. Drivmedel borde vara det absolut sista området för ytterligare skattehöjningar.

Bränslepriset är runt fem kronor litern. Resten är skatt. Världen över betalas det ut ungefär 2 500 miljarder kronor (år 2009) i direkta subventioner för att medborgare och företag skall kunna köpa bensin och diesel under världsmarknadspriset. De anser att transporter är livsviktiga för att utveckla näringsliv och välstånd i deras respektive länder. Det är någonting att tänka på för en regering som säger sig driva "jobb-linjen". När skatten blir så hög att det inte längre lönar sig att pendla till jobb blir det problem. Speciellt i ett glesbefolkat land som Sverige.

Alliansregeringen drev i valrörelsen 2010 ett mycket skickligt taktiskt spel i drivmedelsfrågan. Inte minst Moderaterna attackerade hårt Socialdemokraternas löfte att höja bensinskatten med 49 öre och dieseln med 61 öre. Att alliansregeringen beslutat att höja dieselskatten kunde inte S slå fram i debatten. Bensinskatten sänkte Socialdemokraterna. Förutom de framgångsrika Moderaterna var det bara Sverigedemokraterna som drev frågan om de negativa effekterna av hög bensinskatt. Som bekant gick även SD framåt i valet.

Det finns en oerhörd sprängkraft i frågan om de för höga bränsleskatterna.

2010 års vallöften från Reinfeldt och Borg om att inte höja bensinskatten står fast – det tackar vi för. Alla de argument mot en ytterligare höjning av bensinskatten som moderaterna gick ut med gäller även för dieselskatten. En för hög bränsleskatt hämmar den ekonomiska utvecklingen, motverkar jobblinjen, ställer till problem för den stora arbetande och ofta pendlande befolkningen, drabbar låginkomsttagare, glesbygdsbor och aktiva familjer extra hårt.

När nu näringslivsminister Maud Olofsson och miljöminister Andreas Carlgren envist fortsätter att driva en antifolklig linje med ständiga höjningar av en redan för hög transportskatt i ett av världens mest transportberoende länder håller man nog på att slutligen prata detta före detta landsbygdsparti helt och hållet ut ur riksdagen. KD ligger redan väldigt risigt till efter bensinskattesveket runt 2006 års valrörelse.

Alliansregeringen borde nog inför resten av mandatperioden noggrant tänka efter hur Sverige och Sveriges transportbehov egentligen ser ut och vad svenskarna vill. Det är dags att börja sänka både bensin- och dieselskatten.