Sätt fart på turismen
ººSverige måste öka resurserna för marknadsföring av Sverige som turistland. Då kan vi plocka marknadsandelar på den stora och snabbt växande marknaden för internationellt semesterresande. Här finns en kraftfull potential för tillväxt och sysselsättning i hela landet.
Det internationella resandet och turismen växer snabbt. De senaste 50 åren har antalet internationella resenärer i världen ökat från 70 till 900 miljoner per år, en tillväxt med drygt sex procent per år. Världens totala turistexport uppgick 2006 till 750 miljarder dollar, motsvarande sju procent av världens totala export.
Viktiga förklaringar är en fantastisk välståndsökning i stora delar av världen som möjliggjort utlandssemestrar, en snabbt ökande världshandel som lett till fler affärsresenärer över nationsgränserna och en utveckling av transporterna som gjort det möjligt att resa i stort sett vart man vill.
FN:s turistorgan UNWTO bedömde år 2000 att antalet internationella resenärer år 2020 kommer att uppgå till 1,6 miljarder. Hittills har utvecklingen följt prognosen väl. Här finns en stor och växande kaka att plocka marknadsandelar ur.
Den utländska turismen till Sverige har utvecklats bra under senare år. Antalet utländska kommersiella gästnätter – boendet på hotell, vandrarhem, camping och stugbyar – har under 2000-talet ökat med 30 procent. Tillväxten sker dock från en låg nivå. Sverige har drygt tio procent av befolkningen i norra Europa men bara 7,5 procent av de utländska gästnätterna.
En stor del av de senaste årens ökning kan tillskrivas ökat affärsresande. Det betyder att vår position när det gäller utländsk privatturism är ännu mycket sämre.
Många faktorer är viktiga för att locka semesterresenärer till en destination; allt från prisnivå, boende och aktivitetsutbud till tillgänglighet och klimat. I dessa avseenden står sig Sverige väl i konkurrensen från våra grannar i norra Europa. En grundförutsättning är dock att potentiella turister har information om destinationen.
Många länder satsar målmedvetet stora pengar på att marknadsföra sig som turistland då man vet att det är väl investerade pengar. En viktig förklaring till Sveriges blygsamma marknadsandel av utländska semesterresenärer i norra Europa är vår begränsade marknadsföring.
Våra nordiska grannländer lägger mellan tre och fem gånger fler kronor per capita; en skevhet som lyfts fram inte minst i SOU 2007:32, "Tillväxt genom turistnäringen", där utredaren Anders Lindström förslår att Sverige lägger sig i nivå med övriga Norden. De pengar som satsas av den svenska regeringen och förvaltas av Visit Sweden används på ett kompetent och effektivt sätt. De knappa resurserna tvingar dock fram en hård prioritering av möjliga målgrupper.
Idag bor utländska gäster varje år cirka elva miljoner nätter på svenska hotell, vandrarhem, campingplatser och stugbyar. Om vår marknadsandel ökade till motsvarande Sveriges andel av befolkningen i norra Europa skulle antalet utländska gästnätter i stället vara 15 miljoner. En proportionellt lika stor ökning av den utländska konsumtionen i Sverige skulle generera ytterligare 30 miljarder kronor i turistexportintäkter.
UNWTO:s prognos över det internationella resandet till norra Europa innebär en ökning med 70 procent till 2020, motsvarande 40 miljoner utländska resenärer. Behåller Sverige nuvarande marknadsandel är det en ökning med 8 miljoner gästnätter.
Med tanke på att våra närmaste konkurrentländer satsar betydligt större resurser på att locka turister är det med oförändrad svensk satsning knappast troligt att Sverige ens lyckas behålla sin marknadsandel.
Om vi däremot satsar rejält kan vi ta marknadsandelar så att antalet utländska gästnätter motsvarar vår andel av befolkningen i norra Europa, vilket skulle ge en ökning med 15 miljoner utländska gästnätter till år 2020. Det handlar då om 70 000–80 000 nya jobb i den svenska turistnäringen.
