Sjukskrivningsförslaget obegriplig åtgärd

I snart sex års tid har regeringen sett antalet långtidssjuka och förtidspensionerade öka lavinartat. Snart sagt omfattar denna grupp en av fem svenskar i arbetsför ålder! Den samhällsekonomiska förlusten och det mänskliga lidandet är av astronomiska mått. Medan det är uppenbart för i stort sett samtliga debattörer att våra socialförsäkringar varit alltför generöst utformade samtidigt som incitamenten till rehabilitering saknats, både för den enskilde och arbetsgivaren, har regeringen valt att blunda. I LO:s ledband och med viljan att regera som främsta drivkraft har man istället för att sänka lovat höja ersättningarna. När valet nu är över och och ohälsan gräver djupa hål i statsfinanserna har regeringen äntligen bestämt sig för att agera. Arbetsgivarna skall få bära det ekonomiska ansvaret för sjukskrivningar under tre istället för två veckor. Åtgärden är obegriplig. Dels med tanke på konjunkturen och dels därför att detta kommer att drabba de mest utsatta på arbetsmarknaden, handikappade, kroniker och andra som oftare blir sjukskrivna. Att det bara handlar om att rädda budgeten framgår också av att förslaget inte har någon som helst effekt på det verkliga problemet; långtidssjukskrivningen. Det är på det området som den okontrollerade ökningen skett och fortfarande sker. Det är den ohälsan som riskerar vår trygghet och socialförsäkringarnas överlevnad. Det borde vara självklart att ett försäkringssystem, oavsett om det är socialt eller inte, balanserar insättningar och uttag över tiden. Vår trygghet skall inte vara kopplad till politikers oförmåga att fatta svåra beslut. Folkpartiet liberalerna vill införa en ordning som mera liknar pensionssystemet, där avgifter och uttag skiljs från statens budget och där intäkter och utgifter balanseras över tid. Likheten mellan socialdemokraternas sätt att hantera arbetslösa och sjukskrivna är slående. Omsorgen om människorna är liten. Men med bidrag och nya fack för sortering kan problemen attackeras statistiskt. För i socialdemokraternas Sverige tycks det viktigaste inte vara att problemen löses, utan att de inte syns! Allan Widman (fp) Eva Svendén (fp)