Sorgligt bigott inställning till homosexuella
"Gamla Sverige…Var är din framtid?" undrar Berno Nilsson (5/8) i Kristianstadsbladet. Men eftersom Nilsson verkar skriva mer för sig själv för någon annan, genom att briljera med ord och formuleringar som kräver att man läser med ordboken SAOB i handen, så undrar jag vem han ställer frågan till och vad han egentligen säger.
Nilsson skriver, "Likavärdet ger oss inte rätten att tillskansa oss en annan likvärdig individs rättigheter som är länkad till den speciella individens eller gruppens särart". Jag tolkar detta som att Berno Nilsson anser att vi människor alla är lika värda men att de kristna är en särart som är förunnade rätten att ingå äktenskap. Vilket indirekt, som jag tolkar det, betyder att homosexuella är en särart som inte har den rätten, för det kan naturligtvis inte finnas homosexuella som är kristna, eller?
Nilsson skriver att "[…] miljö är lärande och kan vara pedagogisk och fungera som medel för internalisering." Han säger vidare att "sexualiteten kan påverkas genom 'prägling'". Innebär detta att Nilsson anser att barn som växer upp i en homosexuell miljö påverkas av föräldrarna så att de själva blir homosexuella?
Om det är vad Nilsson säger, är det ett skrämmande bevis på intolerans och okunskap. Eller menar Nilsson att om de homosexuella föräldrarna är gifta med varandra så anser barnen att det är någonting helt naturligt och det kan väl inte vara rätt, eller?
Vidare skriver han att "Essensen i kärlek är ur religiös synpunkt ekvivalent med liv". Tolkning, kärlekens kärna är ur religiös synpunkt likvärdig med liv.
Det är svårt att riktigt förstå innebörden av detta men jag anar att Nilsson menar att heterokärlek leder till barn, vilket tyvärr inte är en sanning. Många heterosexuella kan dessvärre inte få barn även om de högt önskar detta.
Nilsson skriver att längtan i ett heterosexuellt barnlöst äktenskap uttrycks i "andra kreativa former" och ibland sublimering. Sublimering är en psykoanalytisk teori som handlar om att våra grundläggande drifter kan omvandlas till konstruktiv verksamhet. Så vad betyder då detta? Jag måste säga att jag dessvärre inte riktigt förstår eftersom "andra kreativa former" och sublimering innebär samma sak.
Kyrkan har, enligt Nilsson, uppfunnit en "kärleksnorm". Vad denna norm innebär har jag dessvärre inte hittat någon förklaring till i texten.
Slutligen drar Nilsson paralleller mellan högerextrema krafter och homosexuellas strävan efter acceptans.
Denna strävan ser han som att de homosexuella "håller på att göra sin verksamhet till en etablerad och sedermera en styrande kraft i samhället".
Om mina tolkningar är riktiga anser jag att det är sorgligt att Berno Nilsson, i en snår-skog av ord, försöker dölja sitt bigotteri. Mitt svar på frågan "Gamla Sverige…Var är din framtid?" är, förhoppningsvis ligger Sveriges framtid i händerna på toleranta humanister.
Avslutningsvis vill jag citera Jean Jaurès: "Människan ska inte sitta ned och vänta på revolutionen. Varje dag måste ägnas åt enträget arbete för mänskligheten, vetenskapen, den fria tanken och det suveräna förnuftet".
Carola Rydberg
Kristianstad
