Språk bryter utanförskap
Regeringen presenterar nu en ny politik för att förbättra svenskundervisningen för invandrare. Det är en viktig satsning för att förbättra integrationen. Till stora delar är det samma fokus som i grundskolan med nationella prov, tydliga mål, behöriga lärare och inspektion.
Är det konstigt att sätta upp nationella mål för vad man ska lära sig på svenska för invandrare (sfi)? Är det fel att ställa krav i svenskundervisningen för invandrare? I debatten efter att regeringens förslag presenterats låter det ibland så.
Andra hävdar att det inte finns några problem med dagens sfi. Läget är visserligen inte detsamma i alla kommuner, på sina ställen fungerar utbildningen säkert bra, men utifrån ett nationellt perspektiv finns det stora brister. Statistiken visar att nio av tio lärare saknar rätt behörighet.
Ungefär var fjärde av dem som började sfi 2003/04 hade fortfarande efter två år inte avslutat sin utbildning. Kursplanen och målformuleringarna är luddiga. Att sopa detta under mattan hjälper ingen.
Att bryta utanförskapet är regeringens och kommunernas viktigaste uppgift. De som kommer till vårt land ska inte tvingas till bidragsberoende och passivitet. De ska få chans till arbete och egen försörjning. Därför är grundläggande kunskaper i svenska språket helt avgörande. Forskare har nämligen tydligt visat att språk kraftigt förbättrar chansen att få jobb.
Regeringens sfi-lyft innebär bland annat:
º Nationella slutprov på samtliga studievägar.
º Tydliga mål i kursplanen för sfi.
º Tiden i sfi begränsas till tre år. Undantag ska endast få förekomma i specialfall.
º En rejäl utvärdering av sfi ska ske.
º Sfi-lärarna ska få kompetenshöjning.
º Den nationella inspektion förstärks.
º En prestationsbaserad sfi-bonus utreds så att elever som klarar sfi med godkända betyg inom en viss tid premieras.
En del socialdemokrater klagar högljutt på denna omläggningen av sfi. I själva verket har de haft många år på sig att förbättra integrationen i Sverige. Deras misslyckande är uppenbart.
Nu kommer jobben. En stark konjunktur och en tydlig jobbpolitik har redan lett till att fler utrikes födda får jobb. Av de 92000 nya jobb som skapades under 2007 gick 41000 till utrikes födda. Utanförskapet minskar alltså!
Men man ska inte slå sig till ro och vara nöjd. Många nya människor söker sig till Sverige. Kunskaper i svenska är en förutsättning för att ge de nyanlända de bästa möjligheterna till jobb och integration. Stärkta språkkunskaper bryter utanförskapet!
Christer Nylander
Radovan Javurek
