Fler läser på Ungdomscentrum

- De senaste åren har vi haft fem-sex elever på Ivik-programmet. Nu har vi kring 35, berättar Inger Persson, rektor på Ungdomscentrum.

Det är där man bedriver kommunens Ivik-program, individuella programmet för invandrare. Eleverna på programmet är över grundskoleålder men under 20 och läser svenska fem dagar i veckan. Och sedan bland annat Rumänien gick med i EU förra året har antalet arbetskraftsinvandrare ökat rejält.

Med sig tar arbetarna ofta sina barn, som får lära sig svenska genom Ivik. 2005 hade Ivik tre elever, året efter var de nio, och förra året 23. Fler lär det också bli.

- Årets siffror är inte klara, men bara i januari hade vi sju som började. Det blir nog inte färre i år än förra året, säger Inger Persson.

Som det är nu får alla inte plats på Ungdomscentrum - några sitter på Jakobsskolan i en mindre grupp.

- Vi har sju-åtta elever där, och det är förstås lite olyckligt. De blir lite isolerade från resten av verksamheten där, säger Inger Persson.

Det ska det dock bli ändring på. Outnyttjade lokaler i husets ena ände ska genom lite ombyggnation bli ytterligare 200 välbehövliga kvadratmeter för Ungdomscentrums verksamhet. Närmast den ände av Ungdomscentum som ska byggas ut finns Iviks klassrum. När Kristianstadsbladet hälsar på har ett 15-tal ungdomar svenskundervisning på olika nivå. Någon pratar individuellt med en lärare, någon sitter vid en dator och arbetar, och någon läser för sig själv. På väggen hänger kartor med knappnålar som visar var eleverna kommer ifrån. Sadiq Ibrahim, kurd från Irak, sitter och plockar ut glosor ur en svensk text med hjälp av en kurdisk ordbok. Han har varit i Sverige i ett halvår, bor i Vankiva och lär sig svenska efter hand.

- Det är inte lätt, men det är något jag måste göra, säger han med ett brett leende och slår upp ordet "trevligt" i en av skolans många ordböcker.

Elever med nio olika hemspråk går just nu på Ivik. Några kommer från samma land och kan prata med varandra på modersmålet, men de flesta har bara svenska som gemensamt språk.

- Det kan bli rättså livligt här. Vi försöker ju uppmuntra eleverna att prata mycket. Helst ska det vara på svenska, men de kan också förklara ord för varandra på sitt eget språk, säger Ing-Marie Åström-Swahn, lärare i svenska som andraspråk. Hon kunde inte tänka sig ett bättre jobb.

- Det här är det roligaste jobb jag någonsin haft. Det är otroligt givande att se hur elevernas språk och ordförråd växer för varje dag som går, säger Ing-Marie Åström Swahn.