Hässleholm Miljö tömmer damm i Magle våtmark – ska rensas på fisk

Med vandringsleder, ett rikt fågelliv och vilda orkidéer såsom den fridlysta grönvita nattviolen har Magle våtmark, strax söder om Hässleholm, blivit ett populärt rekreationsområde.

Men något som kanske inte alla vet är att våtmarken är anlagd av Hässleholm Miljö – och sedan 1995 används som det sista steget i reningen av hässleholmarnas avloppsvatten. Dit pumpas vattnet efter det lämnat reningsverket och stannar i runt sju dagar – innan det far vidare ut i Finjasjön.

Med hjälp av naturens krafter reduceras i Magle våtmark mängden kväve och fosfor i avloppsvattnet. Det är näringsämnen som vid för stora utsläpp orsakar övergödning. När avloppsvattnet får stanna till i våtmarken tar dess växtlighet upp ämnena – och på så vis blir halterna som rinner ut i Finjasjön lägre.

Enligt Christian Jaensson, processingenjör på Hässleholm Miljö, fungerar reduktionen i våtmarken överlag bra. Men efter undersökningar har man noterat att en av våtmarkens dammar har mindre undervattensvegetation och reducerar kväve och fosfor något sämre än de andra. Det försöker man nu förbättra genom att tömma dammen på vatten – och rensa den på all fisk.

Fiskarna, framför allt karp, ställer nämligen till med problem. I sin jakt på mat är karpen nere på botten och härjar – vilket rör upp sediment och frigör näringsämnena som dammen finns till för att binda. Fiskarnas dominans gör också så att, den för reningen viktiga, bottenvegetationen minskar – och att fågellivet konkurreras ut.

– Vi ställde oss frågan om vi kunde förbättra reningen och samtidigt den biologiska mångfalden här, säger Anton Henryson, kommunikatör på Hässleholm Miljö och fortsätter:

– Vi tror att det här blir en omstart, på något sätt. Det kan förhoppningsvis gynna både insekter, vegetation och fåglar så att det blir en större artrikedom.

Projektet genomförs av Hässleholm Miljö i samarbete med Göingebygdens biologiska förening och Finjasjöns fiskevårdsförening.

I måndags stängdes inloppet till dammen och sakta men säkert har vattennivån minskat, samtidigt som Mats Bengtsson från fiskevårdsföreningen placerat ut en ryssja i utloppet och nät i dammen.

Han har fått upp bra med karp, abborre och sutare än så länge. Fiskarna fångas med skonsamma metoder och därefter så...

– Nackas de och blir till biogas, konstaterar Mats Bengtsson.

Undantaget är om man får upp ålar. Då ska de flyttas till ett närliggande vattendrag, vilket länsstyrelsen har gett tillstånd till.

– Jag har fiskat här under ett antal år och här finns det mesta. Tidigare har vi fått ål, mört, sarv och gädda.

Under oklar tid, men i alla fall någon månad, kommer dammen nu vara tömd och fiskas ut innan Hässleholm Miljö släpper på vattnet igen.

Thomas Johnsson, från Göingebygdens biologiska förening, tror och hoppas att insatsen ska göra nytta för den biologiska mångfalden, i synnerhet fågellivet på platsen.

– Vi har följt fågelfaunan här i 30 år och har noterat att den har minskat. Det är ofta så i anlagda våtmarker, att fågelfaunan minskar efter en sex, sju år. Det beror på att det kommer in fisk i våtmarken, och tyvärr rätt olämplig fisk som karp. De äter rubb och stubb av bottenvegetationen och även vattenlevande insekter vilket gör att fåglarna får färre möjligheter att få tag i föda, säger han och fortsätter:

– Sedan är vi naturligtvis också tacksamma för att näringen reduceras bättre. Det gynnar ju Finjasjön och dess djurliv.

Att använda våtmark för att reducera kväve och fosfor är en metod som Hässleholm Miljö varit lite pionjärer med i Sverige. När våtmarken anlades 1995 var det en av de första i Sverige med det syftet. Nu finns det i flera andra kommuner i landet, men Magle våtmark är fortfarande en av de största.