Kajsa Thorsell brinner för vård och omsorg

– Det är inte klokt. Helt fullständigt galet konstaterar Kajsa Thorsell, som i dag vid Lunds universitet disputerar i ämnet vårdvetenskap med inriktning omvårdnad.

Kajsa Thorsell är också medicinskt ansvarig sjuksköterska för äldre- och handikappomsorgen i Hässleholm.

– Som "mas" måste jag titta på kvaliteten i vården och fyra minuter är inte tillräckligt, säger hon.

– Gissar därför att användning av inkontinenshjälpmedel på boendena därför är omfattande.

– Nu är jag rätt kritisk i min bedömning. Omsorgsnämnden vet, jag har talat om det för politikerna, som försvar sig med att det inte finns pengar. Ytterst handlar det om patient-säkerheten när vårdtagarna inte får utfört den mest basala omvårdnaden, säger Kajsa Thorsell.

Det är mycket siffror och statistik, men för att bli trodd måste man kunna visa staplar och diagram.

Det får inte uppfattas som ett subjektivt tyckande, påpekar Kajsa Thorsell.

I den här boken finns tio år av mitt liv, påpekar Kajsa Thorsell när hon presenterar sin avhandling med titeln: Utveckling av en metod, Care Optimizer, för mätning av vårdbehov och resursanvändning inom kommunal äldreomsorg.

– Men det började redan på Hässleholms sjukhus, där jag var klinikföreståndare och vi hade en metod för att mäta vårdbehov och vilka resurser som krävdes. Tankarna tog jag med mig då jag började som "Mas" för tretton år sedan och tillsammans med en kollega i Malmö insåg att det behövs bättre metoder för att mäta vårbehovet inom äld-reomsorgen.

– När jag skrivit min magisteruppsats fanns det material för att gå vidare som doktorand och skriva en större avhandling. I början jobbade jag samtidigt, men dels hösten -09 och sedan hösten -10 var jag tjänst-ledig för att få det klart. Jag har också haft stort stöd av personalen inom omsorgen.

– Skillnaden mellan de mätmetoder som sedan 70-talet har använts är att de utgår från sängen och inte den enskildes vårdbehov. I mätinstrumentet jag utvecklat bedöms vårdbehov och tidsåtgång relaterat till vilka personella resurser som krävs. Vårdbehovet bedöms enligt ett antal frågor (19), vilket därefter delas in i fem vårdnivåer. Tidsstudien omfattar 32 olika omvårdnadsaktiviteter som är angivna i minuter.

– Konstateras kan att personalen har väldigt lite tid gemensamt med varje individ. Dusch/bad 13 minuter per dag. Hjälp vid måltiderna tiominuter och det gäller alla tre målen. Sociala aktiviteter nio minuter, medan mest tid per dag läggs på rehabilitering med 15 minuter, vilket är glädjande.

Lite ledsen är Kajsa Thorsell på sin egen kommun, då metoden inte används inom den egna verksamheten trots att hon utvecklat metoden här.

– Men man blir inte "profet i sin egen stad". Däremot i Ängelholm som ingick i studien tillsammans med Hässleholm används den regelbundet i verksamheten. Där vill man dessutom utveckla den ytterligare och sätta ekonomiska tal på vårdpoängen.