Ljus framtid för nötkrämstillverkare
– Påsen är inte riktigt likadan idag, korrigerar Ambjörn Printzell. Den moderna påsen innehåller tre gram mer nötmassa. Premiärmodellen innehöll bara 15 gram. Så egentligen är påsen billigare idag än vid lanseringen för fyra decennier sedan, om man tar hänsyn till inflationen. Det hela började egentligen långt tidigare, närmare bestämt under depressionens 20-tal efter första världskriget. – Min farfar, som bodde i Mjölby, började koka karameller i köket och levererade de färdiga godisprodukterna till lanthandlare i bygden. Det gick väldigt bra, men när min far, Bror Printzell, och min farbror Rune tog över rörelsen i slutet av 50-talet, började det gå sämre. Konkurrensen blev hårdare och det var kanske inte så lyckligt att ha två ägare, berättar Ambjörn Printzell. Bror tog 1959 med sig sin familj och en nyinköpt maskin till Ballingslöv. Maskinen var en planpåsemaskin. – Plast var ju ett nytt förpackningsmaterial på den tiden och min far hade en idé om att blanda ihop honung med eukalyptus och mentol. Påsen såldes till hälsokostaffärer, men slog aldrig igenom. Istället för att ge upp fyllde min far nötkräm i några påsar och skickade iväg dem till några grossister, berättar Ambjörn Printzell som redan då arbetade i familjeföretaget. Det var hösten 1961. Spänningen var stor över resultatet som lät vänta på sig. – Men så ringde en kvinnlig kioskägare som hade en kiosk intill en skola. Hon berättade att hon sålt slut på alla påsar på nolltid och att skolbarnen nu vallfärdade till henne för att köpa nötkrämspåsar. Hon ville köpa påsarna direkt av oss. Då förstod vi att succén var given, minns han. Ambjörn tog över rörelsen, som idag finns på Hövdingegatan i Hässleholm, från sin far. Förutom Ambjörn arbetar fru Margareta och två deltidsanställda med produktionen. Med hjälp av moderna maskiner och robotar produceras 96– 000 påsar nötkräm om dagen. – Det är inte varje dag vi producerar påsar. Någon dag i veckan gör vi också nötkräm till hushållskonsumtion, förpackad i 220 grams tråg. De olika produkterna görs efter olika recept. Massan i påsarna innehåller 20 procent hasselnötsmassa, medan hushållsvarianten har mycket högre halt, 45 procent. Alla hasselnötterna, som kommer i 80-kilossäckar från Turkiet, rostas och mals. Därefter tillsätts kakao, jordnötter, socker och rapsfett enligt hemliga recept och allt blandas och fylls sedan i de traditionella, små plastpåsarna eller i bordsaskar, beroende på typ. Det verkar ju enkelt. Det innebär väl att konkurrenter dyker upp på marknaden? – Ja, men det har bara hänt två gånger. Och i båda fallen gav de upp. Eftersom vi endast producerar dessa två produkter i två olika maskiner, är vi mycket rationella. Vi behöver inte ställa om våra maskiner till olika produkter, vilket de stora företagen tvingas göra, säger Ambjörn Printzell. Ett annat sätt att hålla produktionskostnaderna nere är att köpa begagnade maskiner. En av förpackningsmaskinerna är en pensionär som kommer från Volvos tillverkning i Köping. – Den har tidigare skruvat ihop växellådor. En annan maskin kommer från Wasa knäckebröd och den har tidigare packat runda knäckebröd. Totalt omsätter Printzells Fabriker AB åtta miljoner kronor per år. Omsatt i nötkrämsförpackningar blir det mer än 10 miljoner påsar och 120000 tråg. – Det går upp och ner, men försäljningen har ökat under de senaste åren. Så framtiden ser ljus ut för det lilla nischföretaget i Hässleholm. Tack vare en idé att fylla en liten miniplastpåse med nötkräm, kan man i dagarna fira 40-årsjubileum. nyheter @kristianstadsbladet.se
