Nya vasstorkbäddarna lagrar slam under tio år

I närheten av reningsverket har det anlagts sex dammar, eller vasstorkbäddar, om vardera 1000 kvadratmeter. Dammarna har ett djup på 1,6 meter och är täckta i botten med en tät gummiduk. I botten finns ett sandlager och ett dräneringssystem som gör det möjligt att pumpa bort lakvattnet tillbaka till reningsverket. Totalt produceras 3000 ton torkat slam vid reningsverket i Hässleholm per år. Detta slam pumpas ut i dammarna i olika omgångar. I princip bygger man upp ett tio centimeter slamlager i varje damm, sedan får detta vara orört i 14 dagar innan det fylls på med ett nytt lager. I dammarna har man också planterats ut vass, som har betydelse för både torkningsprocessen och den biologiska reningen av slammet. Vassen suger upp vattnet. – Systemet innebär att vi kan minska slammängden med cirka 50 procent och att vi får ett bättre slam utan några kemikalietillsatser, när slammet tas bort från dammarna efter tio års lagring, säger processingenjör Per Åke Nilsson. I Danmark och Tyskland är systemet med vasstorkbäddar mera utbrett, men i Sverige är det bara ett 20-tal kommuner som gett sig in i liknande projekt. Att deponera avloppsslam på soptipparna är ett både dyrt och föga miljövänligt system, därför hoppas man i Hässleholm att försöket med vasstorkbäddar ska slå väl ut. De jordmaterial som man får fram av tio års lagring kan användas som jordförbättringsmaterial vid olika markanläggningsarbeten. ewe.nilsson @kristianstadsbladet.se